Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TERENTIUS SOM MON ST ER FÖRF ATT \RF..
vara det hufvudsakliga, .ja det enda ändamålet. Derföre
var ock Terentius humanisternas älsklingsförfattare.
Redan under medeltiden hade de andliga med förkärlek
studerat honom, om än en och annan dervid kännt religiösa
betänkligheter, och nunnan Hr os wi t lia (kring 980). för
att bereda en ersättning för läsningen af den hedniska
författarens lustspel, funnit sig eggad att skrifva
Terentian-ska lustspel öfver kristna legender ’). Hos Terentius talar
den förnäma verlden, och hans språk står nära de bästa
prosaisternas; han kunde derföre gifva bättre ledning i
latintalande än Plautus,som begagnar folkdialekten. De
Teren-tianska lustspelen hafva dessutom framför de Plautinska
ett finare skämt och en större anständighet. Men ej nog
dermed, företalen till de olika upplagorna och
översättningarna af Terentius prisa honom som den rätte sedoläraren,
hvilken uppställer förträffliga exempel till efterföljd och
varning samt bibringar en sund lefnadsklokhet; och detta
gällde lika mycket som språkfÖrtjensten. Också var man
outtröttlig uti att uppföra och öfversatta hans lustspel.
Den första tyska öfversättning af ett Terentianskt stycke
utkom i Ulm 1486. och under bela 16:de och 17:de
århundradet höll man i att öfversatta och omigen öfversatta så
väl alla dramerna som enskilta stycken. Den första tyska
öfversättning af Plautus är från 1511. Samtidigt
förekomma öfversättningar af enstaka stycken ur
Aristophanes, Sophokles och Euripides; men det är dock först mot
slutet af 18:de århundradet, som tyskarna med allvar våga
sig på de grekiska dramatikerna oeh Seneca. Alla dessa
öfversättningar äro antingen rent ordagranna och deri-
4) Ehuru Hroswithas dramer tillhörn medeltiden, halva vi ieke i
var skildring af medeltidsdramat omnämnt dem, enär de för detta
dramas bildning äro utan särdeles stor betydelse. Den franska
kritiken (Magnin, Revue d. deux niondes. T. XX. 1839. Jfr Itcn
-dixen, "Die Komödien der Nonne Hrotswitha, uebersetzet und
erläu-tert" (1850) s. 5) har med stor entusiasm omtalat denna författarinna
oeh ser i hennes verk förebudet till den kommande Racine; men af
sina landsmän skattas bon icke alldeles sä högt. Ch ole vin s, s. o.
I. s. 267. Prutz, s. o. s. 17, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
