Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ALLMÄNBILDNINGEN UNDER GUSTAF I.
Och är det väl gerua tänkbart, att han, som i alla
rigtningar verkade nylifvande och skapande, lian,
regenthusbon-den, ej blott sitt folks styresman, utan dess förste lärare
och undervisare, han. som gaf sina egna barn den mest
vårdade uppfostran, är det tänkbart, fråga vi, att ban icke
skulle vetat uppskatta bildningens värde, att lians
åtgärder för undervisningen skulle, som Atterbom säger,
stannat vid bittra klagomål öfver embetsinäunens
okunnighet? Han var eljest icke den, som nöjde sig med att
klaga öfver en brist, då det stod i hans makt att
afhjelpa den.
Han mottog ett "öde. förlamadt rike," såsom han sjelf
brukade säga; i hvad skick han efterlemnade det. är för
väl kändt för att här behöfva upptecknas. Endast om
det allmänna kulturtillståndet må vi yttra några ord. Då
Sverige blef delaktigt af kristendomen, hade denna
förlorat sin ursprungliga renhet och hade redan fått sin
katolskt-hierarkiska form; "den själavård medeltidens
svenska kyrka gaf kunde svårligen fullborda
omskapniii-gen af ett hedniskt folk till ett kristligt"12). Ännu viel
reformationstiden herrskade hos folket mycken råhet och
okunnighet, och de långa inbördes krigen hade stegrat
förvildningen. Det gamla hednalynnet fortlefde, och minnet
om blodshämnden hade än ej utdött. Konung Gustaf säger,
att här "mer än uti något annat kristligt konungarike
eller furstendöme stort mord och dödslag alltid brukas, sä
att en part vårdade nu snart icke mera om att mörda,
slå eller skjuta en karl ihjäl, än det vore en hund eller
annat oskäligt djur." Äfven öfver dryckenskapslasten
klagas, men den herrskade inom alla stånd och hade länge
herrskat; den heliga Birgitta yttrar sig ofta och skarpt
om det tilltagande fylleriet hos ridderskapet i Sverige, ja,
hvad som är rätt betecknande, då hennes man. den fromme
Ulf Gudmarsson, beslöt att egna sitt återstående lif åt
") Anjou, s. o. I. s. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
