- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
162

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

DE ÄLSTA REPRESENT VTIONER I SVERIGE.

minstone icke, att Sigismund medfört något
skådespelar-sällskap. — Den andra underrättelsen om dramatiska
förlustelser är från följande året och meddelas oss likaledes
genom samme Abraham Brahes tidebok. Den lyder: "1595
d. 3 Martii. Agerades en Comedia uppå slottet för
hertigen i den stora Rijsssalen, oansedt att presterna myckit
woro th er emot""). Detta är allt hvad man vet om denna
representation. Presternas ovilja kunde afse antingen det
uppförda stycket eller tiden för dess uppförande; troligast
dock det sednare. Den 3:dje Mars var nemligen
fastlagd-måndag, således en af de dagar, som katolikerna
företrädesvis firade med skådespel eller andra verldsliga
förlustelser, såsom också konung Sigismund året förut firat
fettisdagen. I den spänning sinnena voro vid denna tid, då
knappast två år förflutit efter Upsala mötes beslut, ocli
då katolicismen var ett spöke, som man skymtade i hvarje
vrå, ligger det nära att antaga, det presterna skulle med
obehag åse hvarje handling, hvilken kunde tydas som ett
upptagande af katolska bruk, synnerligast då detta utgick
från den person, hvilken inom konungafamiljen var
Svensk-Lutherska kyrkans förnämsta stöd. Hur litet emellertid
hertig Carl lade denna otidiga ängslan på sinnet, synes deraf,
att han äfven sedermera brukade fira fastlagen med fester
och, såsom vi ofvan förtäljt, år 1608 gaf fastlagssöndag
en bankett. Att med den här omtalade Rijsssalen icke
menas annat än den stora Rikssalen, skulle vi ej anse oss
behöfva nämna, om icke alla, som omnämnt denna sal,
kallat den stora Ryss-salen 30).

29) Lönnbom, s. o. III. s. 117. — Påskdagen inträffade nämnde
år d. 20 April, hvadan sålunda d. 3 Mars var fastlagsmåndag.

30) Hammarsköld, s. 58; Wieselgren, Hl. s. 162; Theater
Almanach för 1821, s. 6: Sv. Theaterminnen, s. 7; Schröderheim,
W. H. o. An. Handl. VI. s. 166. — Samma sal nämnes ännu på ett
par ställen hos Abr. Brahe, men stafvas än Rijssesalen, än
Rysse-Sa-len, än Rikssalen: "1602 d. 18 Aug. gjorde H. F. Nåde Pancket i
Stora Rysse-Salen" (s. 147); "1628 d. 16 April stod mina söners
Peders och Nilses bröllop på Slottet i Rikssalen" (s. 237); "1629 d. 30
Juni. Ware åter Ständerna på Rijssesalen och beviljade beslutet,." (s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free