- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
228

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•228

TISBE.

ett horn, och hinder henne upp till dans. På hennes uppmaning
qväder Jarib till dansen följande visa:

""Käringen skulle till helfuetidh fara.

Tij hon både redh och rände.
Xär hon kom till helfuetidh fram,

Der mötte hon en sijn frende,
En liten diefvull, ban satt och greet:

Iagh wille den käringen komme eij hijt
Tij hon älir werre än fanin."
Holfredh finner sig med skäl föl-närmad öfver visan, men .larib
lugnar henne och lofvar att snart åter begagna henne. Holfredh,
ensam, finner hornet innehålla torndyftar i stället för ungersk) guld,
hon blir ond oeh säger sig hellre vilja spinna för födan än löpa
•larihs ärender. Hon erinrar sig, att lion stämt möte med sin granne
Dan och derföre måste skaffa sin man undan. — Sc. 4. Tisbe
kommer till rosenlunden, ser ett "skadeligt djur," springer undan,
lemnande sin slöja; Pyramus finner denna, tror henne död af kärlek till
honom och nu i "mörksens hus" med andra qvinnor, Evandra, Dido,
in. fl., hvilka dött af älskog; han afdrager sin tröja och
genomborrar sig efter ett

"Ade tu skiöna werld, tär nu well
rätt nu will iagh slå mig iliiäl."
Tisbe återkommer, ser Pvrami lik och utbrister i denna klagan:
"Ahr tu döö eller lefver tu än,

Svara migh doch, min bäste wän ?
Alt hopp ähr utbe, han är dödh !

Huar älu-e nu tine kijndher rödh !
Din rödha mun som en Itubijn!
Lät migh tigh kijssa kärestan
min.

Huru kall och blåå tine läppar
ähre!

Aeh wee, acb wee, min hiertans
kiäre!

lagli finner och här slöyeren min,
Den hafuer han lagt under sin
kin."

(bon ser nu, att slöjan är blodig
och slutar deraf, att. ban mördat
sig sjelf för att ej öfverlefva
henne, som han trott död).

"För mina skull tå hafuer han

Sigh slagit ihiäl den edle man.
Jagh skall och döö för tigh igen
rätt strax, rätt strax, min bäste
wen.

Far well, min fadher och hiertans
modher

far well, min syster1") och kiere
brodher.
Sool och måne farer well,

Iagh will nu genast slå migh
ihiäl.

Planeter och stiernor i gemen

fahrer nu well hvar och een!
Far well Elementer ocli wärlden all!

från eder iagh nu skilias skall,
Till mörksens och dödsens stygga
hwss

,0) I 6 Akt. 2 Se., heter det: "Mins fadhers endesta dotter iagh

ähr."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free