Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•248
JUDAS RED1VIVUS.
Hilatus. Häna och dana tin Börcheflana!
lag skall lara tig stå och gana.
Bed honom gå hijt, thet tu fåå skaam,
lag skall lara tig att segla fraam!"
Neges befaller fjärdingsmannen Påvel skaffa skjuts, och, då denne
kommer till Hilatus, säger den sistnämnde:
"Äst tu fiärdingskarl, tu äst ther till Lijk,
Aldrig såg iag en better slijk," m. m.
Dnder det Påvel beger sig efter hästar, klagar han jemmerligen
öfver sin ställning i samhället; fogdarna utsuga allmogen,
herregäst-ningen "utskafvar" hästarna, särskilt harmas ban på "Fele Anders
och Lasse Tamp," hvilka båda fasligt slå kamparna, fort uppäta ett
fat gröt-, derefter taga till knifven och hacka som talgoxar i
smörasken. I går hade han af två resande fått blåa ögon; hans embete
aktades ringa, och han ansågs föga bättre än en slät bonde. Nu
ämnade han sig till presten för att få hans häst, "han fåår honom seendt
eller aldrig igen" 51). — Sc. 8. Karich uppträder, ropar på Glorela
och, då hon kommer, frågar han henne med förställd medlidsamhet,
hvarföre hon är så våt. Glorela är ursinnig; hon önskar, hon kuude
utrifva hans djeflaögon, ty hon har icke en torr tråd på sig; då hon
hann halfva sjön, uppkom en storm, och hon drog till botten som
en sten, hufvudet ned och fötterna upp, slutligen kastade henne en
stor bölja upp bland strandens stenar, der hon svårt sargade sig5S).
Hon beskyller Karich, att hafva vållat detta, men denne säger sig
för henne hafva "ett annat hjerta;" det var, menar han, Neptun, som
upprört hafvet af harm deröfver, att. hon beröfvat honom sitt byte.
Glorela begär som lön, att få det smör, som kyrkoherdens kor lemna,
och Karich lofvar, att hon skall få smöret och presten vasslan ’le).
Derpå befaller han fram en tjerna med vatten uti och gifver Glorela
ett djur, hvars beskaffenhet ej annorledes förklaras än genom orden:
"Här hafver tu thet, som smöret skall draga.
Glorela. Å, then är tapper, fager och rödh!
Så till fanners, nu är han dödh.
Karich. Ja tin troll, tu hafver ei trona.
Glorela. Hvadh är thet, han’ eller hona?
Karich. Lät upp r.. ., så får tu see."
Han råder henne sedan att sätta smörjelsepipan i djurets bakdel
och så blåsa lif i det.. Sedan det åter fatt lif, befaller han det att
Skjuts och gästningar utgöra allmogens stående klagan från
denna tid. Derom mer längre fram. — Ji) Hexorna kunde enligt
folktron icke sjunka, hvarföre det var vanligt, att kasta en anklagad
häxa i vattnet for att utröna sanningen af anklagelsen. — JB) Jfr
Tisbe IV. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
