- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
257

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUDAS REDIV1VUS.

257

står som färdigbildad af beståndsdelar, hämtade dels från
Mosis historia, dels från Oedipisagan Ämnet
sammanhänger sålunda med Jesu historia och skulle ur denna
synpunkt kunna kallas ett bibliskt; men huru föga likhet
detta skådespel har med de gamla bibeldramerna synes
dels deraf, att legenden är temligen fritt behandlad och
endast händelsens allmänna gång hämtad derifrån,
hvaremot alla biomständigheter äro af förf. sjelf uppfunna,
dels ock synnerligast deraf, att just der legenden visar in
på det bibliska området, der upphör förf. att följa den.
I legenden hänvisar den ångerfulla Cyboræa sin son Judas
till Jesus, och han blir af honom upptagen till lärjunge,
i skådespelet åter gå mor ocli son i kloster; i legenden
förråder Judas frälsaren, i skådespelet förråder Judas den
kyrka, i hvars sköte ban blifvit upptagen. Det har varit
en rigtig instinkt, som ledt förf. till denna ändring; ty i
ett stycke af så verldslig hållning hade Jesu uppträdande
föga passat. Men just denna hållning visar tydligen, att
den naivt religiösa tonen är uppgifven, och att andra
fordringar på dramat inträdt. Visserligen kallas stycket en
Kristlig Tragico-Comoedia, meu dermed skall troligen
endast betecknas, att ämnet icke här som uti den
"hedniska" Tisbe är hämtadt från antiken, eller ock möjligen att
den moral, deri läres, är kristlig; ty i stycket
förekommer föröfrigt ingenting religiöst, om ej dit skall räknas,
att Pilatus i sista scenen temligen omotiveradt låter
påbjuda, att alla skola dyrka Gud. Deremot är det
moraliska elementet mera betonadt; redan titlen visar det. Till
och med djefvulen uppträder som moralpredikant, ocli
Judas sjelf framhåller i varnande ord sitt eget dåliga
exempel (IV. 2). Men det oaktadt torde man icke kunna med
Dietrichson säga, att "Judas Redivivus" representerar "den

2’) Se Bäckström, Svenska Folkböcker. II. s. 198, der
"Historien om förrädaren Judas" är aftryckt och upplysningar lemnade om
dithörande litteratur. Jfr Georg Stephens, Ett fornsvenskt
legen-darium. I. s. 243—4: "Om St. Mathiæ företrädare, förrädaren Judas."

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free