Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUDAS RED1VIVUS.
’259
för sina skådespel, ocli den var onekligen ganska lämplig
för att uttrycka den groteska blandning af det alvarliga
och löjliga, som utmärker de sednare mysterierna 29).
Äfven detta namns begagnande visar sålunda förf:s
bekantskap med utlandets dramatik.
Den böjelse för blodscener, hvilken utmärker det af
nederländska ocli engelska skådespelarne påverkade
dramat, röjes äfven här, och liksom i "Tisbe" tre personer dö
på scenen, så blifva liär tre dödade och en hängd inför
åskådarnes ögon. I ett hänseende skiljer sig dock tonen i
"Judas" från den i "Tisbe;" den kan på sina ställen vara grof
ocli plump, ja plumpare än i "Tisbe," men den är mera kysk.
Äfven här talas väl om skökor ocli hjeltens bekantskap
med sådana, men det sker med en nästan naiv oskuld, och
oaktadt det ligger i författarens intresse att skildra sin
hjelte som nedsjunken i alla laster, och ban derföre kuude
hafva orsak att dröja vid denna punkt, så blir den endast
i förbigående omtalad, aldrig utmålad. Till den vällust,
som är utbredd öfver en ocb annan scen i "Tisbe," söker
man här förgäfves något motstycke.
Den mest iögonenfallande jemförelsepunkten emellan
dessa båda dramer lemna dock de inflätade scenerna
emellan djefvulen ocb häxan. Vi känna, att djefvulen uppträdde
i de gamla mysterierna ocb moraliteterna, och att ban der
alltid spelade en antingen medvetet eller omedvetet
komisk roll, så att i några af de älsta spelen djefvul och
narr nästan flyta samman 30). Han var äfven en omtyckt
iigur i de tyska folkskådespelen från förra århundradet,
ocb sällan begingo de handlande personerna något ondt,
utan att förut en djefvul uppträdt och förledt dem der-
’-’) I Italien påträffas titlen Tragicomedia vid slutet af 15:de
århundradet; i Spanien benämndes så den ryktbara dramatiska dikten
"Celestina" kring år 1500; i England finnes från tiden kring 1560
"Tragicall Comedie of Appius and Virginia;" i Frankrike har man en
"Tragique Comedie de l’Homme justifié" par Foy 1551 och en
"Tragi-Comedie" af de la Croix 1561, behandlande historien om de tre män
i den brinnande ugnen. — 30) Se ofvan s. 146. Jfr Alt, Theater
und Kirche. s. 500.
17*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
