Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
MEDELTIDSTRADITIONEN 1 JUDAS RED1VIVUS.
görelse föl’ situationen eller för någon redan tirnad händelse.
Intetdera är ur dramatiskt synpunkt strängt rigtigt, Men
än mera odramatiskt är, att monologen, hvilken dock
endast är den talande personens uteslutande "för publiken
hörbara samtal med sig sjelf, användes som ett medel,
hvarigenom hans hemligheter blifva utspridda. Så
användes dock monologen stundom af Plautus, ocli Rondelitius har
efter honom deraf begagnat sig. Just det brott, som
drifver Judas i landsflykt, upptäckes derigenom, att
hofmästa-ren lyssnar på en monolog, i hvilken Judas redogör inför
publiken för sitt mord på fosterbrodren (IV. 4). Äfven
Holberg begagnar samma teaterknep 39). Från romerska
lustspelet är likaledes lånadt bruket att, såsom i "Tisbe"
och "Judas," låta handlingen försiggå i det fria samt att
endast berätta hvad som tilldrager sig inom hus;
derigenom göres ock den gamla medeltidsbanan öfverflödig, och
man behöfver blott en af tre draperier omsluten upphöjd
plan. Slutligen, liksom Plautus och Terentius vid styckets
utgång vända sig till åskådarne med ett "cl are pl au di te"
eller "plausum da te," så slutar Rondeletius sin "Judas"
med orden:
"Klapper med handen ocli falirer wäl!"
Af hvad vi här yttrat, torde framgå, att "Judas
Redivivus" i mer än ett hänseende hörer till de märkligaste af
våra äldre skådespel samt väl lönar mödan att studeras,
om än de "äkta tragiska beståndsdelar," hvilka Rydquist
med rätta deri finner, äro ett lån ur legenden, ett lån,
som Rondeletius saknat förmåga att rätt förvalta,
Innan vi öfvergå till Messeniska dramat, må vi liär
redogöra för några stycken, hvilka väl enligt
tryckningsårets vitsord höra till en sednare period, men dock till form
3S) Se t. ex. "Barselstuen" IV. 2. "Melampe" III. 4. 5 och "Det
lykkelige Skibbrud" II. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
