Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDENS STAI.LNING UNDER 17:DE SEKLET.
283
last grofva skinnerier, ocli bönderna vände sig till
konungen med sina besvär, eller togo de sig rättvisa på egen
hand, mötande fogdarna med våld. Konungen gjorde livad
ban kunde för att hämma fogdarnas ofog, men att det
ändock fortfor långt efter lians död, synnerligen i de
aflägsna Östersjöprovinserna, synes bland annat äfven af
våra dramer4). En börda, som under de långa krigaren
mycket tryckte bonden, var äfven de nästan årliga
utskrivningarna till krigstjenst, hvarigenom den manliga
befolkningen betydligt minskades. I skådespelen klagas dock
icke så mycket deröfver, som mera öfver frälsemannens
tyranni ocli framför allt öfver skjutsniug och gästning.
Gustaf Adolf sade ock om bondens skyldighet att skjutsa,
att "af alla bördor, som påhänga undersåterna, är ingen
större, förtretligare och idkesammare." Ej blott de, som
reste i Konungens och Rikets ärender, utan äfven alla,
som voro stadda på resa å tjenstens vägnar, kunde fordra
af bönderna fri skjuts och förplägning. Men icke nog
dermed, äfven andra, synnerligast adlen och dess tjenare,
pockade på samma rätt, och det då de reste i enskilta
angelägenheter. Förgäfves gjorde konungen försök att utrota
detta oskick;- underhandlingar drefvos om
skjutsfärdspen-gar, hvarigenom allmogen skulle friköpa sig från
skjutsskyldighet, men de ledde icke till något resultat; lika fåfänga
voro förslagen och befallningarna om taverners inrättande
vid allmänna vägarna; äfven den skarpa
skjutsfärdsför-ordningen af 1615, som med hårda straff belade
våldgästning, kunde icke förekomma missbruken. Då adlen från
skjutsniug befriade sina frälsebönder, föll tyngden på
krono- och skattebönderna samt företrädesvis på dem,
hvilka bodde i grannskapet af de allmänna stråkvägarna.
Besvärande för allmogen var äfven inqvarteringen af
krigsfolk, mest för den våldsamhet och roflystnad, hvartill den
4) Chronander, "Surge," (1647). Andra akten af Facetiæ
In-terealares. Jfr Bratt, A. W., Om Svenska Allmogen under
Gustaf II Adolfs regering. Akad. Afh. Upsala 1863 s. 18, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
