Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
VISORNA I MESSENII DRAMER. 310
behandlas som yttre bihang och användas endast för att
förstärka naturtroheten i en situation af underordnad
betydelse.
För Messenius tyckes det nemligen hafva blifvit allt
mera klart, att visan, för att få sin rätta dramatiska
användning, borde införlifvas med handlingen och
dymedelst förstärka dennas verkan. Han så väl som publiken
tyckes i sådana funnit allt mera behag, ty då hans två
första stycken blott hafva hvartdera en visa, så har "Signill"
två och "Blancka Märeta" tre visor. I "Disa förekommer
visau i en episod, som med hufvudhandlingen ingenting
har att skaffa. Den behandlar Tröjas förstöring och
sjunges af Amazondrottningen Penthesilea. I "Svanhvita"
slutar stycket med en visa, hvari hjéltinnan skildrar sin vunna
lycka och frid. I "Signill" betecknar visan peripetien i
stycket och är anbragt just der, hvarest omslaget i de
båda älskandes öde börjar 29). Men kanske lyckligast
anbragta äro visorna i "Blancka Märeta,"
I första akten sammanträffa på Wisingsö hertig, sedan
konung, Birger och hans blifvande gemål, danska
prinsessan Märeta; de uttala båda sin längtan att snart få ega
hvarandra, och för att gifva sina känslor luft sjunger
prinsessan på hertigens begäran en tysk kärleksvisa, den
täckaste, som förekommer i Messenii dramer. Men ännu
bättre är den andra visan anbragt. Konungen och
drottningen hafva anländt till Håtuna kungsgård, och den
sednare, af sina tärnor erinrad, att denna gård varit
skådeplatsen för Habors och Signills sorgliga slut, blir alvarligt
stämd, och då en af tärnorna beder henne sjunga om
kärlekens magt, så sjunger hon derom en visa, änskönt
"hennes bröst är mägta tungt till sång." Hon sjunger
om kärleken och nöden, som träffas under en lustig lind
på en skogklädd ö och der råka i stiid om en liten ros,
i0) Se vidare om dessa visor Ljunggren, s. o. s. 25—27, der
äfven utdrag äro meddelade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
