Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPOSITIONEN I DET MESSENISKA DRAMAT. 315
följt vid sin aktindelning, men slutligen funno vi, att han
gjort denna uteslutande beroende af de deri innehållna
scenernas antal, så att hvarje akt i samma stycke hade
lika många scener. Då ämnet icke räckte, tillade ban,
såsom i "Disa," en improviserad bondscen för att få det
bestämda antalet fullt. Så har hvarje akt i "Disa" 5
scener och i de tre andra tryckta dramerna (i scener, i
"Christ-nianus" likaledes 0 och i "Gustaf 1" 10 scener.
I kompositionen var det gamla bibliska skoldramat
Messenii mönster, och liksom detta var en dialogiserad
biblisk: historia, så är Messenii drama en dialogiserad
profanhistoria. Det episka kompositionssättets alla lyten
anträffas också hos Messenius. Berättaretonen träder ofta
alldeles obeslöjad fram. Så låter Messenius ofta de
uppträdande personerna sjelfva presentera och beskrifva sig
för åskådarna. Mecl tid och rum förfar han fullkomligt
obesväradt. Samma person kan i samma scen säga en
replik i öster ocb en i vester; i samma scen kan ett
beslut både fattas och berättas vara verkställdt, ja än mera,
der kunna äfven omtalas följderna af verkställandet. Väl
framställes äfven mycket af sjelfva handlingen i berättande
form, och det kan ej annat vara, då framställningen
gemenligen upptager en lång tidrymd. Men hans historiska
sinne, kanske snarare än lians dramatiska har deri ledt
honom på det rigtiga, att han åtminstone i de tryckta
dramerna låter alla vigtigare niomenter af handlingen
tilldraga sig på scenen och icke omtalas såsom försiggångna
utom densamma. Men händelsernas sammanlänkande
såväl som den yttre motiveringen äro ofta vårdslösade, livad
som på scenen i hemlighet öfverenskommes emellan två
personer, det veta ögonblickligen alla, utom naturligtvis
de, i hvilkas intresse det kunde ligga att derom erhålla
kännedom. Att t. ex. i "Signill" det är på rivalen
Helde-gissels anstiftan som Boolwis uppretat Signills bröder mot
Hagbards, det veta alla utom kungasönerna sjelfva. På
samma sätt är i "Blancka Märeta" en budbärare straxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
