Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF l:S COirfEDIA.
341
seende. Han gör uppmärksam derpå, att hvarje person bör i en
komedi tala efter sin affekt, och att man derföre icke bör lägga
poeten till last, hvad lians diktade personer yttra på grund af deras
egendomliga karakter; han bjuder derföre alla dem välkomna, hvilka
vilja något lära, men tillägger:
"Men them som komme therföre,
At the wele något höre,
Som the må wrängia inedh förtaal
Och föra uthan skuldli i quaal:
Ilåder iagh läggia ther på vvin,
The kunna lä ett bättre sin."
Första akten omfattar Gustafs historia till hans uppträdande
i befrielsekriget. De i första scenerna behandla hans börd och
födelse, den 5:te hans barndom; i den 6:te berättar hans far om hans
vistande vid Upsala universitet och tapperhet i Brännkyrko-slaget;
i en scen undervisar honom Heming Gadd om danskarnes trolöshet,
och i en annan berättar Kirstin Gyllenstjerna, att ban är af danskarna
bortförd som gisslan. Så går det raskt undan. Andra aktens 3
första scener vända sig kring Stockholms blodbad; 4:de scenen
framställer Gustafs äfventyr i Ornäs, och i 5:te scenen prisa tre af
Gustafs fältöfverstar Herran, som under dessa tre år (förflutna sedan
sista scenen) genom Gustaf Erikson befriat Sverige från danskarne:
"Engelbrects för Gustaffs beröm
Blifwer nu som en gambel dröm."
Och på de andras begäran uppläser Lasse Olofsson en skrift,
handlande om befrielsekriget, Gustafs kröning, freden med Danmark och
freden med Ryssland. Derefter vidtager det, som kan anses vara
kärnan af dramat-, och för hvars innehåll vi i scenföljd vilja litet
omständligare redogöra. — Sc. 6. I ett långt samtal ut,vecklar
kansleren Lars Andersson inför konungen skälen för indragandet af
klo-steregendomarna och för införandet af en ny religion. — Sc. 7. Jöns
Svinefoot, påfvens legat, och Hans Brask uttala sina farhågor för
möjligheten af en förestående religionsförändring i Sverige. — Sc. 8. I
en monolog förtäljer Jöns Svinefoots broder, Olaus Magni, att hans
bror, som nu blifvit erkebiskop, har af konungens yttranden väl
märkt, att han är lutherska läran tillgifven. — Sc. 9. Peder
Sunnanväder och Mäster Knut klaga, att de oförskyllt blifvit afsatta derföre,
att de vilja uppehålla den gamla läran; de besluta att göra uppror
i Dalarne. — Sc. 10. Biskop Brask skildrar bekymrad för Thure
Jönsson den nya lärans framsteg och förespår den gamlas undergång.
Tredje akten. Sc. 1. Jöns Svinefoot beklagar sig i en
monolog öfver Gustafs uppträdande i Upsala, hans förordning om
klockorna och indragning af Gripsholm. -• Sc. 2. Olaus Petri och Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
