Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
TR0IJEXB0RGIT.
romanerna. I 14:de århundradet skrefs Les cent Histoires
de Troye en TH me, och i medlet af 15:de århundradet
skref Raoul le Fevre en Recueil des Histoires de Troye.
Dramatiseradt finna vi detta ämne af en juris studiosus i
Orleans 1450—1459 9).
Catonius har visserligen icke behandlat sitt ämne
på medeltidsromantikens fantastiska sätt; men, om man
undantager, att ban användt den gamla mytologien och
begagnat de vanliga från den antika komedien lånade
grupper, såsom drömmar m. m., så har ban i allt annat
hämtat mönstret för sin sedeskildring från sin egen titi
och icke från antiken.
Messenii inflytande är omisskänneligt. Väl inrymmes
en artig sens moral i epilogen, åtskilliga lärdomar och
förmaningar utströs på passande ställen, och det är
fullkomligt i skoldramats stil att låta Pallas’ sju jungfrur
uppträda och rekommendera sig hos allmänheten; men i
öfrigt är ej stort utrymme lemnadt åt moralen, och de bäst
och flitigast utförda scenerna äro utan tvifvel
kärleksscenerna i tjerde akten. Den tredje scenen i denna akt
har en sannt dramatisk karakter, ithy att det endast är
genom bekämpande af Helenas motskäl, som det lyckas
Paris att öfvertala henne till att fly med honom. Ja, för
att än starkare motivera hennes bifall låter oss
författaren af hennes ord märka, att hon redan förut af Paris’
kärliga blickar blifvit vunnen och älskat honom, långt
innan ban ännu yppat sin kärlek. Då eljest skolkomedien
icke tar det så noga med motiveringen, och öfvertalandet
vanligen går i en handvändning, så står denna scen i
eftersträfvad större psykologisk sanning nästan enstaka i
vår äldre dramatiska litteratur. Öfverhufvud taget äro
samtalen i detta stycke rätt lyckligt inledda. IJondscener
saknas icke. Visan: "Paris han var så rasker en dräng"
9) Dunlop, Gesch. d. Prosadichtungeu. s. 1/9 o. följ. Ebert,
s. o. s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
