Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
Dramatiska nöjen vid svenska hofvet.
(1638—1700.)
L nder andra decenniet af detta århundrade var, som vi
sett, Upsala universitet det ställe, der svenska dramat nära
uteslutande blomstrade. Det var också under denna tid
omtyckt och uppburet af alla klasser. Till de stora
marknaderna i Upsala strömmade folk från rikets mellersta
och nordliga provinser och bevistade de skådespel,
studenterna uppförde; vid större högtidligheter i Stockholm
kallades de unga skådespelarna från universitetsstaden för
att inför hofvet eller hufvuclstadsbefolkningen gifva
föreställningar till förhöjande af festens glans. Det fanns
också i den tidens skådespel elementer till ett folkdrama,
hvilka, under gynnsamma omständigheter utvecklade,
möjligen skulle kunnat framkalla en sjelfständig fosterländsk
dramatik. Vi skola längre fram undersöka de orsaker,
som vållade att af möjligheten icke blef verklighet, af
knoppen icke blef blomma; dessförinnan vilja vi redogöra
för den ändrade smakrigtning, som efter Gustaf Adolfs död
inträdde inom samhällets högre kretsar, och hvilken bland
dessa orsaker Var den ingalunda minst betydande.
Gustaf Adolfs sista regeringsår, upptagna af utländska
krig, lemnade föga tid öfrig åt hoffester, och hans
ständiga frånvaro från hufvudstaden gjorde hoflifvet dystert
och tyst. Vi känna icke att något skådespel blifvit
uppfördt i Stockholm åren 1620—1638. Med Christinas
regering inträdde ett nytt skifte i vår kulturhistoria,
beroende icke ensamt af Christina sjelf och det föredöme hon
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
