Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
DEN ST O DR A GENIUS.
bevisande för poetiska anlag. Hos sjelfva Stjernhjelm får
ofta tanken eller fantasibilden nöja sig med en antydning
i stället för en fullständig utprägling i språket; huru
skulle det då gå för de andligen svagare?
Som prof på Lindskölds lyckligare behandling af
versen anföra vi gudinnornas tal till den nordiske kungen (II. 4).
Juno.
"Kung Carl jagli geer i händer
Alt hvad han sjelff begär,
Stoor macht och många länder:
Derför jagh hoppas här,
Han läre mig berömma
Och til min ähra dömma
Att. jag den skönsta är.
Venus.
All verldslig frögd och nöye,
Speel, tijdfürdrif och leek,
All kärlekzlust och löye,
Klapp, fampntag, kyss och smeek,
Jag låfver och updrager
Om honom jagh behager
Som den der skönast är.
Pallas.
At ha mång land och rijke
At ha all werldzens Gull
I Lust och Leek tillijka
Få lefva frögdefull,
Är uthan migh en Flättia,
Fåfängia och kättia
Och stöter mången kull."
Karakteristiskt för Lindsköld är en oförneklig styrka
i satiren och en icke ringa qvickhet. Baskernas tal till
"snushanarna" (H. 3) medgifves äfven af Hammarsköld
innehålla en kraftigt uttalad satir, ehuru han tillägger, att
det är maniereradt och fullt med Stjernhjelmska uttryck,
bortskämda genom öfverdrift. Äfven i den scen, der Ln
Unison framställer skälen för och emot sitt fredsfördrag
med Amor, gifver Lindsköld prof på en qvickhet, som
stundom tager graciösa vändningar, ehuru den på andra
ställen yttrar sig i en form, som, ehuru ej då för tiden
ansedd som anstötlig, dock näppligen skulle i våra dagar
undgå att kallas grof. Vi anföra här såväl Baskernas tal
som utdrag ur den senast omtalade scenen.
Sex Basker.
"Ynklige Meesar i Felt., och i Gästboden ifrige hjeltar,
Tapra när intet behöffs, at tåprijda folck uthan orsak,
Uthom fahran fräck’, rnoot Lamb Tyranner och Leijon;
Men emoot hurtiga män i markenne rädda som Harar.
Tyckes ehr at ehrt pudrada Håår, ehra krusade Lackar,
Ehrt nya modo på alt, ehra kostbara kynclige kläder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>