Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLEN1I FÄGNEDIKT.
453
Lärd, riktbildad och vitter, af ett gladt och af naturen
mot alla välvilligt sinnelag, samt dertill frikostig och
slösande, var han skapad till en beskyddare för lärdom och
vitterhet. Med sin tids vittra snillen, Spegel, Lagerlöf,
Bergenhjelm, stod han på en förtrolig fot, och
vitterhetsidkare af en lägre ordning blickade upp till honom som
till sitt säkra värn samt prisade i honom en Mæcenas, en
beskyddare för Sveriges alla skalder. När de efterhängsna
versmakarna blefvo honom fur besvärliga, hvilket väl ej
så sällan hände, tog ban till pennan och afspisade denr
på ett sätt, som få plågade Maecenater torde kunna göra
honom efter. Så besvarade han engång på följande sätt
en rimsnidares osmakliga smicker:
"Ingen Mæcenas är jag, ocli du visst ingen Flaccus.
Ingen bland oss förtjent bära de frejdade namn.
Sä hvardagliga äro hos dig både snillet och sången,
Att Mæcenas i dem säkert ej funnit behag.
Derföre ber jag: hör upp, att truga in i mitt öra
Under så ståtliga namn dina eländiga vers" äE).
En bland de skalder, som stämt sin lyra till Erik
Lindskölds’ pris, är Daniel Wallenius, om hvilken man
blott känner, att han härstammade från Mora i Dalarna,
der hans fader varit prest. På Lindskölds födelsedag d.
18 Maj 1688 uppfördes ett af Wallenius skrifvet stycke
under titel: "Sång- och Fägne-Gudinnornas
nyligen uppslagne Tjäll under den Store Atles
blomstrande Lind På den Svänskc Parnasso i
Nor-d an lund." (Upsala 1688). Stycket är tillegnadt Lindsköld,
och i tillegnan säger förf., att H. Ex:s nådestrimmor
hafva så vederqvickt hans Thalia, att han nu fördristar
att åter framhärda för H. Ex:s blida ansigte. Det synes
sålunda icke som om detta varit första gången, Wallenii
sångmö lofsjungit excellensen.
Innehållet uppgifves vara att "betyga glädje öfver det ljufliga
skygd, som Phoebi chor och Gratierna" hafva funnit hos Lindsköld,
96) Fryxell, Berättelser u. Sv. H. XX. s. 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
