Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
SALTTARTS JESU CHRISTI XAT1V1TAS.
Rydquist förmodar skuggspel eller pantomim. Ehuru
uppförandet af "korttwijl" eudast efter första aktens slut
finnes angifvet; är dock troligt, att sådana äfven efter flera
eller efter alla de öfriga akterna varit anbragta. Och att
Hans Olffson upptagit detta, bruk. synes bestyrka, att han
ställt sig något gammalt stycke till mönster.
I sammanhang härmed må vi omnämna en samtidig
tysk bearbetning af samma ämne, utgifven i Sverige. Ar
1638 utgaf nemligen Petrus Pacliius en i Stockholm
tryckt "Salutaris Jesu Christi Nativitas. Das ist
Christus Jesu unsers und äller Welt Heilandes
lleilsame und Gnadenreiche Geburt, Comicé
be-schreiben." I företalet säges, att redan 3 år förut hade
l:a och 2:a akterna blifvit privatim uppförda och stycket
först nu fulländadt, ehuru ett annat om samma ämne förut
utkommit. De sista orden syfta på Hans Olffsons
tragedin. Vidare anmärker förf., att oaktadt af "neoterecis"
blott 3 akter anses behöfliga, förf. dock följt poetens bud
om 5 ,s). Den här åberopade poeten är Horatius, hvilken,
som bekant, i "De Arte poetica" (v. 189, 190) föreskrifver
den dramatiska fablens indelning i fem akter. Men strängt
mönstergilla voro ännu icke den antika diktkonstens
reglor, ty af våra svenska skådespelsförfattare hafva endast
Rondeletius, Prytz och Brask hållit fast vid den
Horatian-ska föreskriften.
Mera betydande som dramatisk författare var en
annan Linköpingsbo, Samuel Petri Brask. Han var född
i Wreta församling d. 22 Maj 1613; fadren var kapelanen
derstädes, Petrus Johannis, af samma gamla Östgöthaslägt
som den bekante biskopen i Linköping, Hans Brask;
modren hette Elsa Larsdotter. Han var "af naturen ogement,
qvick" och visade tidigt anlag för studier, hvilka
utbildades först i Wadstena skola, sedan i Linköpings gymnasium.
,s) Jfr Klemming s. o. s. 25. — Rydqvist s. o. s. 235
uppgifver att detta stycke 1637 uppförts inför drottning Christina, men
detta bekräftas icke af Klemming.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
