Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
STTRGE.
sjelfva verket en sorglig lärdom, som af detta stycke kan
dragas, ty den säger, att bonden måste arbeta och träla
för att kunna ej blott betala fogden sin skatt, utan äfven
tillfredsställa dennes råa snikenhet, hvaremot de lata. som
ingenting hafva, lätt frestas att med våld möta*fogdens
kraf och blifva derföre till slut straffade. De
prygelscener samt plumpa och okyska* yttrande, som i stycket ofta
förekomma, utgjorde det komiska elementet, som var
ämnadt att vederqvicka de "studerandes sinne och minne."
Men öfverhufvud taget aflägger bela detta mellanspel,
trots alla dess grofheter, ett vida fördelaktigare intyg om
Chronanders talang, än sjelfva komedien gör; det finnes
mera lif ocli sanuing i dessa skildringar af bondlifvet. Förf.
har efter förmåga sökt naturtrohet och gjort det utan
betänklighet och utan att besväras af några
lärdomsbän-syn. Rätt bemärkansvärd är äfven den ton af djup ironi,
som genomgår bela skildringen. Vi kunna derföre icke
underskrifva det fördömande, som ligger i Hammarskölds yttrande,
att "framställningen är utan qvickhet och, der den skall
vara skämtsam, af den mest råa och ohyfsade plumphet."
Medgifvande råheten och plumpheten, tro vi dock, att man
bör något taga i betraktande tidens föga förfinade smak
och besinna, att intet är mera konventionelt än qvickheten.
Äfven för en nutida läsare finnes i "Surge" ett ocli annat
ställe, som kan framlocka ett skratt, och vi tro oss ej så
mycket taga fel, då vi anse, att Chronander företrädesvis
haft sinne för det komiska samt under andra förhållanden
och med andra mönster skulle hafva inom den lägre
komiken kunnat åstadkomma något ingalunda förkastligt.
Och vi tro det så mycket snarare, som han icke saknar
uppfinning och, trots de långa dialogerna, stycket dock
utmärker sig genom en rörlighet och raskhet, som påminner
om Braskens bättre stycken, liksom ban ock på samnia
sätt som denne är stark i pöbelspråket. Men de egentliga
skaldeanlagen voro hos Chronander icke stora, och inom
lyriken och synnerligast det alvarliga dramat skulle ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
