Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sista Resursen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord i sitt öra, insomnade han, drömde
om hur han stektes och brändes, men vaknade, skälfvande
i alla leder af köld, ty rummet var kallt af naturen, och
eldningskonsten, af brist på vana och ved, bannlyst
der-ifrån.
. En natt hade han likväl cn skönare dröm.
Kammardörren öppnades, och in i rummet dansade en underskön flicka
med vingar på skuldran. Vid närmare efterseende befanns
hennes ena fot hvilande på ett hjul. Hon stannade vid
hans sang. Förskräckt ville lian draga lakanet öfver
huf-vudet; men, som han märkte och erinrade sig att han ej
hade något, kröp han ’under täcket; men, thyvärr, hade
åren och malen gjort täcket genomskinligt, så att den
underbara synen icke desto mindre stod klar för honom,
belyst af månens strålar.
”Min vän, tag bort floret från ansigtet,” sade den
qvinliga gestalten, ”och känn igen mig, jag är lyckans
gudinna, din gamla matmoder, som inte vill, att hennes gamla
trotjenare skall svälta ihjel.”
Vid dessa tröstcrika ord repade Napoleon Quatternin
mod och hof upp sitt hufvud och fäste sina ögon vid
hjulet under hennes fina ot. Hans skönaste minnen vaknade
till fullt lif.
”Det är kallt härinne, och du bor fem trappor upp,"
fortfor Gudinnan, ”och detta är bra hårdt för en menni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
