- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1851 /
105

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från en vandrande artist (med lithogr.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

affär, och en dylik låter aldrig en lapp gå ifrån sig. På det
sättet köpte jag en mängd saker af dem. Efter vigseln går
brudgummen vanligen fram till presten och gör upp sin skuld
och derpå spatserar man i samma ordning tillbaka till
kyrkstaden hvarest man med kaffe, en liten sup (lurendrejad, ty
bränvin är förbjudet till införsel i Lappmarken), rehnkött etc.
smörjer kråset och lefver kräseliga. Briljantast skola
bröl-loppen vara om vintern, och är detta egentligen den
lämpligaste tiden att studera lappmarken, men äfven sommaren
erbjuder en mängd högst egendomliga scener, väl värda de
mödor och obeqvämligheter, man har att uthärda.

I allmänhet äro lapparne ett beskedligt folk, ehuru
misstänksamma och giriga. Så vandrade jag om Söndagarne med
min portfölj i handen ur den ena kåtan i den andra, och
ritade, åtföljd af en skara menniskor som pratade bakom mig
ett för mig alldeles obegripligt språk. Jag hade endast lärt
mig några få ord af vigt, såsom t. ex. ”tjocka schaut” (sitt
still) och tysta fogade de sig i detta mitt maktspråk, till
dess jag ur min börs uppräknade några slantar (petneka) som
de med begårlighet grepo efter, ja! om ungen var aldrig så
liten, tycktes honom ingenting så kärt, som att fa en ärgig
kopparpenning att suga på. På prestgårdarne blef jag väl
emottagen, och det tycktes som om man ej utan saknad
sade mig ”lef väl”; och derpå kan man ej undra, då
kanhända fyra å fem år gå om, innan en ny främling besöker
deras enstaka boningar.

Emellertid, trots min besvärliga resa, och oaktadt de
ännu alltför kännbara minnen af mina vänner myggorne, som
likt ett oändligt rökmoln städse omsväfvade mig, tänker jag
nu med saknad tillbaka på detta underbara land, der jag
tillbringat min sommar, och jag genomögnar med glädje de
ganska intressanta samlingar, som jag medfört derifrån. Om
du, min hedersbroder, icke alltför mycket är missnöjd med
mitt brudpar, så vill jag framdeles presentera dig åtskilliga
scener från deras originella nomadlif. Att kärleken, den lil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1851/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free