- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1852 /
72

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Modernas historia. (med 7 plancher) - Fruntimmersdrägter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning af messing, hvilken tjenade till stöd för flera rader
rotting eller fiskben och utanpå var beklädd .med ett
öfver-drag af hårduk. Efter dessa paniers följde les boufantes,
förfärdigade af tagel och en half aln långa. För att hålla
sina klädningar styfva, nyttjade damerna ett gummidränkt
tyg, kallade criarde af sitt prasslande, under det damen
gick; det ersattes dock snart af det tageltyg, som nu för
tiden kallas crinoline. Till half toilett buros förkläden af
lärft, gas eller taft med spetsar och falbolaner. I regnväder
gingo damerna i galoscher, på mjuka mattor begagnades s. k.
mules mignonnes, chinesiska tofflor o. s. v., allt med rödå
klackar; dansskorna voro långa och smala, strålande af dia*
manter, broderade ä coups per/ides och baktill försedda
med en remsa, kallad venez-y-voir och besatt med smarag*
der. Dessa dansskor leda sitt ursprung från 1778; manbru*
kade vid denna tid icke diamanter annorstädes än på fötterna.

Coiffurer. Under Ludvig XV brukade damerna på
hufvudet en karpus af svart taft, hvilken kunde slås bakåt
som en sufflet och tycktes för fransyskorna Tara lika nationel
som mantillen för de Spanska fruntimren; deU var likväl
alltför smaklös för att kunna bli nationaldrägt hos en nation
med fransmännens smak.

Först mot slutet af 18:de århundradet blef coiffuren af
vigt. Två former bibehöllo sig dock som grundformer för
alla coiffurer; dessa äro, för qvinrtorna af folket, le bohnet
rond, och för de borgerliga fruntimren en vidlöftig mössa,
omgifven med ett band, och med tvänne i nacken
nedhängande ändar och ett antal s. k. Papillons, som grupfterade
sig kring tinningarna. I början voro dessa papillons mycket
långa och höllos uppe af en ståltråd, men förkortades seder*
mera. Omkring 1771 började damerna att för sin stora
toilett ersätta sina bonnets med allahanda fantasiskapelser, som
anbragtes ofvanpå deras höga frisur, och detta nya mcfde gaf
anledning till uppfinnandet af en bland de konstigaste
konster. Ju högre frisurerna blefvo, desto vigtigare män i staten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1852/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free