Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ung Romarinna. Poem af Wilhelmina till en tafla af Södermark (med lithografi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manhems dotter 1 du, som 6peglar
Blonda hår och ögon blå
I den sjö, der snäckan seglar
Mellan hundra holmar små, *)
Vet vål du hur Tibern rullar
Mellan drufbeklädda kullar;
Medan lunden hänger full
Af Orangens mörka gull?
Gamla Roma, hjeltars moder,
Mål för sång och fantasi,
Fick, bland fallna ärestoder,
Dock den lott, att evig bli:
Evig konst ju bor derinne,
Jemte fallen storhets minne;
Évig år dess skönhets prakt,
Om ock krossad år dess makt.
Ej de flyktat Latiens gudar,
Fast i moln de dolt sin glans:
Ryktet ån kring Roma ljudar;
Daphne bjuder än an krans.
Och på all Olympens vägnar
An Apotlo konstnärn hägnar.
Men behagens gåfvor strör
Venus öfver Romas mör.
Derför är mång’ romarinna
Skönare än skaldens dröm
Hon kan tjusa, ålska, brinna ...
Likväl mera varm än öm.
*) Mälaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
