Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Skalde-Karakterer af J. G. Carlén - III. Carl Israel Hallman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han föddes i Stockholm den 31 December 1732 och
var son af kyrkoherden och theologie döktorn Johan Göstaf
Hallman, känd som poet och hi&torieskrifvare. Om den unge
Hallmans lefnadsomståndigheter finnes föga eller intet
an-tecknadt. Att dessa emellertid icke varit de lyckligaste i
ekonomiskt afseende, har man sig bekant. Han var anställd
— heter det i ”Sveriges Store Män” — i bergs-kollegium,
men vann der ingen befordran. Glädjen och en innerlig
belåtenhet öfvergåfvo honom dock aldrig. Sin dag tillbragte
han vanligtvis sålunda: Om morgnarne, då han gick ut, var
hans första besök hos en apothekare på Kungsholmen,
omtalad lika mycket för sitt goda brännvin som för en
respektabel karbunkel’näsa 4>ch i den glade sångarens skrifter
sedermera odödliggjord under namnet Nasenblom. Från honom
gick han omkring i boklådorna för att efterhöra om han fått
något férsåldt af sina förlager. Var detta förhållandet, be*
sökte han sina vänner, till hvilka hörde Bellman och Kexél,
och bjöd dem in på någon källare. Hade han ingenting
bekommit, var turen deremot hos dem alt bjuda honom. Om
aftnarne infann han sig på theatem i Humlegården, der både
han och Kexél, bägge sasom författare af flere pjeser, hade
fritt tillträde. Hallman var dess befordrare och upprätthål lare.
Theatern var det egentliga föltet för Hallmans snille.
Han är den förste rent svenska lustspels-diktare, som icke
stod på lånad grund. Grefve Gyllenborgs ”Birger Jarl” hade
han travesterat i ett stycke, det han bettämde ”Skeppar Bolf”,
och grefven, som ej hade sinae för det komiska, yttrade
bäröfver sitt missnöje inför Gustaf in. Den snillrike
konungen ålade då Hallman som straff att skrifva en ny parodi
öfver Wellanders opera ”Thetis och Pelée”. Han fullgjorde
det och kallade sin parodi nPetis och Thelée”. Hallmans
yppersta pjes i denna genre är likväl ”Korporal Ölbom”,
hvari han omklädde Creutz’8 ”Elegie”. I stället att harmas
på den qvicke skämtaren, förklarade Greutz att han hellre
skulle hafva skrifvit parodien Un sjeifva elegien. Följande
strof ur ”Acis och Galathea”:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
