Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholmska Byggnader (med 4 träsnitt) - XI. Maria Kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan III såg ej platsen ur strategisk synpunkt. Han
lät återuppbygga det raserade templet och gjorde dermed
början åi4 1576. Men arbetet gick så långsamt att sexton år
derefter, d. v. s. 1592 vid konungens död, föga var vidgjordt,
hvarföre det också slutligen afstannade.
På samma gång, 1626, som Gtistaf II Adolf för
Södermalms församling utfärdade sina privilegier till minne af deras
biträde vid ofvannåmde utfall, gaf han äfven befallning att
arbetet vid Maria skulle fullbordas. Detta påskyndades också,
och ehuru många tillbyggnader sedermera befunhos
nödvändiga, kunde dock kyrkan år 1654 öppnas till gudstjenst.
Den tillväxte nu allt mer och mer i prydnad och rikedom.
Men den 19 Juli 1759 kom denna förförliga dag, då en
härjande vådeld lade 300 egendomar på Södermalm j aska.
Derunder afbrann ock Maria.
Genom frikostiga understöd kunde dock
återuppbyggandet genast företagas. Det fortsattes med den drift att kyrkan
redan innan fjerde året efter branden, den 22 Maj 1763,
blef ånyo invigd. Sedan dess har den stått orubbad. Sitt
torn fick den likväl icke färdigt förrän år 1S24, då den
för-seddes med sin beryktade öfverbyggnad. Enligt uppgift är
tornet uppfördt efter en ritning af Sundvall.
För tre år sedan undergick Maria en större reparation.
Der vid försvunno märkena efter de muskött-kulor, som vid
blods-scenen i Petter Myndes backe under 1838 års
oroligheter slagit djupt in i den mot Göthgatan vända gafveln.
Alltför långe hade dessa hemska märken återkallat det bittra
minnet af landsmäns blod flytande för landsmäns hand.
Kyrkans inre företer icke någonting egendomligt, värdt
att anteckna. AUärtaflan åf Lduis Masreliéz karakteriserar
denne konstnärs blygsamhet.’ Den målades före hans resa
till Italien och han ville att den endast provisoriskt skulle
begagnas, tilldess han från konstens förlofvade land kunde
hemsända en bättre. Men kyrkorådet förklarade sig så till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
