Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholmska Byggnader (med 4 träsnitt) - XII. Clara Kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bodar nedbrunnit. Hettan var så stark alt de eserrioftasl
måste doppa ned sina hufvuden i vattnet. Elden, gynnad af
den tilltagande blåsten, följde sedan sjökanten åt ända ned
till Röda Bodarne. Den nådde och itände Clara kyrka. Då
det höga spetsiga tornet nedstörtade, kastades branden öfver
Mätaren till Skinnarviksbergen inom Maria församling, der
64 has afbrunno vid de till Besvärsgatan stötande gator och
gränder. En mängd personer blefvo härvid dels skadade,
dels döde. Olyckan var likväl ännu icke fullbordad, ty den
10 Juni’om morgonen utbröt äfven eld pä Ladugårdslandet
(genom mordbrand), h var igenom der 52 hus lades i aska.
Sveriges hufvudstad stod således den 11 Juni 1751 på en
gång nära nog i brand på ’tre särskilta ställen, hvilket aldrig
förr inträffat sedan dess grundläggning. Först den 12 Juni
om eftermiddagen släcktes elden på alla itända platser. Clara
kyrka hade den till sådan grad härjat att den icke allenast
nedbrunnit till jorden och förintat det hela med alla dess
prydnader, utan äfven nedträngt i jorden och förtärt de
(födas ben i grafvarne. Inom församlingen hade nära 200 större
och mindre hus gått npp i lågor.
Efter denna olycka utvecklades en på den tiden oerhörd
kraft. Redan fjorton dagar efter branden börjades kyrkans
återuppbyggande: den nedsmälta torn- och tak-kopparen
förmyntades till slantar att underhjelpa omkostnaderna, en
stambok utfärdades öfver hela riket, frivilliga bidrag lemnades
med all beredvillighet, och redan 1753, om påskdagen,
invigde erkebiskopen Henrik Benzelius det nya templet till
allmän gudstjenst.
Sedan dess har det stått qvar i det skick, som visar
sig än i dag. Hårleman har nppgjort ritningen, men hans
smak blef ej följd, i afseende på tornet — derföre står det,
liksom Marias, såsom ett prof på all smaklöshet *).
*) Urverket, notabene det som fanns före branden, var det enda
i alla Stockholms kyrkor, som slog fjerdedels timmar. Ett
sådant arverk egde likväl slottet i sitt torn TreKronor. Men
detta afbrann 1697.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
