Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nekrologi för 18S2. (Med 2:ne träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nekrologi för året 1852.
Under loppet af detta år har dödsengeln skördat så
talrika offer af ryktbara personer såväl inom Sverige som i
utlandet, alt vi på det knappa utrymme, som står till vårt
förfogande, måste åtnöja oss med att helt hastigt
uppräkna dem.
Redan under årets första dagar inträffade i Stockholm
underrättelsen, att svenske ministern vid preussiska hofvet
friherre tPOhsson aflidit i Berlin. Ehuru icke till börden
svensk (hans fader var förste drogman och sedan minister
vid vår beskickning i Konstantinopel), hade d’Ohsson dock
genom mångåriga tjenster och verksamhet i Sveriges
in-teresse gjort sig berättigad att anses som svensk. Friherre
d’Ohsson åtnjöt i Berlin stort anseende icke blott som en
utmärkt statsman, utan äfven som skriftställare i historiska
in. fl. ämnen.
Han efterföljdes i döden inom kort af en bland sina
vänner, generallöjtnanten Gustaf Peyron, en i allo
aktningsvärd och i många fall ganska skicklig embetsman, som med
heder beklädde flera både militära och civila poster, varit
landshöfding i Nyköpings län, sedan öfverpostdirektör och
slutligen befälhafvare i 2:dra militär-distriktet.
Om vi från statsmannavärfven öfvergå till konstens
områden, så beklaga vi under året frånfället. af följande män:
Vredrik Kinmanson, en af vår äldre lyriska scens största
prydnader, på sin tid en utmärkt bassångare, flärdfri och
aktningsvärd som menniska och som artist — samt dernäst
öfverdirek-tören ibergson , en af den dramatiska scenens veteraner, den
sista qvarlefvande från den_ gamla och klassiska konstskolan
och enligt kännares utsago, den bästa framställaren af Tartuffe
och Hamlet, som svenska skådebanan någonsin sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
