Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkan. Poem af Talis Qualis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkan, som knappt har ett låger,
Vakar i det bleka sken,
Hon numera inlet eger
Ulom sin förlust allen.
Om hon sule så på torgen
Trodde man sig skåda strax
Någon skön staty af sorgen
Mejslad i del hvita vax.
Liten pilt på hennes sköte
Nyss sin mjuka vagga fick,
Himlen slrålar (ill hans möte
Ur den moderliga blick.
Når de Irölta leder domna,
Hennes bolster är af trä;
Han är lycklig, som får somna
När han vill i modersknä!
Fader sofvcr under gräsen;
Men hvar natt han går igen,
Och hon ser det kära väsen
Sväfva genom stugan än;
Lätt, som dimman före hösten,
Andas han på henne då,
Och den välbekanta rösten
Klingar ur hvarenda vrå.
Ögon, som i tårar simma
Torkar nallen sällan af,
Då har grämclsen sin timma,
Sysslar gerna kring en graf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
