Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grunddragen af Målare- och Bildhuggarekonstens äldre historia i Sverige, af Edv. Flygare (Med 2 träsn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt röra sig pä egen hand och Ierana det genom de gamla
konstprinciperna fastställda området. Redan under det
ader-tonde århundradet finner man väl spår till ett dylikt
sträf-vande till sjelfsländighet, men det är dock egentligen först
i vår samtid som kraftiga tecken till nationelt lif inom
konsten börjat visa sig.
Sedan slottsbyggnaden efter freden 1718 kunde
fortsättas, inkallades flera utländska konstnärer, till större delen
från Frankrike, och på samma gång återvände till hemlandet
flera svenskar, såsom Sheffel och bröderna Pasch. Under
det konstnärerna i slottet voro sysselsatta med
plafondmålningar och andra arbeten, samlade de sig om aftnarne för
att till egen öfning rita efter modeller, hvarvid äfven
eleverna fingo vara närvarande. Carl Gustaf Tessin, som med
sin skarpa blick insåg hvilka fördelar för den svenska
konsten häraf kunde dragas, utverkade att dessa, så alt säga,
oafsigtliga Öfningar förvandlades till en ordentlig ritskola.
Detta skedde år 1734 och utgör första ursprunget till vår
akademi för de fria konsterna. Genom Tessins inflytande
erhöll »Ritare-Akademien» år 1740 ett årligt statsanslag,
ehuru obetydligt. År 1770 blef den af Adolf Fredrik
stad-fästad och tre år sednare erhöll den af Gustaf III sina
stadgar och privilegier såsom konglig Målare- och
Bildhuggare-Akademi.
Så hade då de svenska konstnärerna fått en
föreningspunkt, hvarigenom de lättare kunde rikta sina åtskiljda
ansträngningar till en fullständig och harmonisk utveckling af
konsten — på samma gång som den i akademien meddelade
undervisningen började bilda en talrik stam af infödda
konstnärer.
Vi gå nu att omnämna de förnämsta af detta
århundrades artister och börja med målarne.
Bland utlänningarne förtjenar främst att nämnas
fransmannen Guil Taraval, såväl för sina plafondmålningar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
