Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Det Norske Bondeliv.” Till taflor af Tidemand. Af H. Bjurstén. (Med 2:ne lithogr.) - I. Börnene paa Sæteren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fred mellan de bSda grannstaterna, åtföljdes beskickningen af
norrska skalder, hvilka borde genom sin konst omslämma
den förlörnade svenska konungens sinne . . . Del var på
»Norraena-lunga», som Thiodolpher af Hvtne sjöug om
konungars och hjellars bragder, och då Erik Segersäll på slätterna
vid Fyrisvall besegrat sin medläflare, var det i samma språk
som skalden besjöng hans seger.
Den nordiska bildningen sträckte sig på den tiden icke
öfver sångens, sagans och poesiens synvidd. De egentliga
vetenskaperna hade ännu icke börjat uppblomstra och de
bildande konsterna funnos här knappast till namnet. Men
under sjelfständighetens och frihetens fana, skulle måhända
Norge, — likasom det börjat — hafva fortsatt att gå i
spetsen för den nordiska cullurcn . . . hafva blifvit en af de
förnämsta målsmännen för dess litteratur, vetenskap och konst.
Men en annan period inträdde. Norges ädlaste män
blödde — likasom Sveriges — under den danska Chrisliems
bödelsyxa, och, mindre lyckliga ån svenskarne, förmådde
norrmännen icke vidare afskudda sig del danska oket. Då
sålunda vår historia egentligen kau sägas börja — med
Gu-slaf Wasas befrielsekrig, — då nedgick den norrska, för att
på sekler icke mera uppdyka.
Det år en glädje, all vela, det elt från urminnes tider
kraftfullt och fritt folk, efler sekler af förtryck, ändlligen
återvunnit den sjelfständighet, som utgör del förnämsta
vil-koret för dess utveckling i så vål intellektuell som praktiskt
hänseende. Det är efter föreningen med Sverige, som Norge
börjat andas friare. Det känner sig befriadt från fjettrarne
... det känner, all del har en framtid, en historia för sig.
Det år denna visshet, som ånyo har väckt den
slumrande nationaliteten och satt dess alla krafter i verksamhet.
Eli nytt Norge har uppslålt — elt ungt, kraftfullt,
förhoppningsfullt. Den långa natten är förliden ... en rosig mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>