Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet, efler Prof. Hanstéen, af A. H. Fock (Med planch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de året, når solen begynner alt skina på den södra och
(jf-vergifver den norra polen, vid hvilken sednare en dyltk rund
fläck då börjar att visa sig. Man kallar dessa båda fläckar
för planetens snözoner, emedan del tyckes vara
otvifvelak-tigt, att de äro en följd af under vintern uppkommande
snÖ-samlingar omkring polerna, likasom samma förhållande eger
rum på vår jord. Att Mars har en märklig atmosfer synes
deraf, att när han går framför en fixstjerna, blifver denna
bortskymd innan den betäckes af planetens kant, derigenom
alt ljusstrålarne från stjernan måste gå igenom den
ifrågavarande atmosferen.
De 14 astcroiderna äro så små, alt, äfven då en sådan
är närmast jorden, öfverstigcr hans diameter icke t"; de
kunna derför i allmänhet ej synas med blotla ögonen, utan
endast förmedelst starka teleskoper, och man känner derför
icke heller hvarken deras sanna storlek, massor eller
tätheter. — Ehuru Vesta är en af de minsta bland dem, är det
märkvärdigt, att den har ett särdeles lifligt, en fixstjerna
liknande sken, och kan derför under gynnande förhållanden
synas med blotta ögonen. Det är möjligt, atl den har elt
egendomligt intensivt ljus, och det var på denna grund, som
upptäckaren Olbers benämnde den efter gudinnan Vesta, på
hvars altare brinner en beständig eld. Ceres företer
betydliga omvexlingar i ljusstyrka; slundom visar den sig rödaktig
och klar, så att man kan se den med blotta ögonen,
stundom deremot har den elt svagt hvitaktigl ljus, och kan då
endast synas genom kikare. Stundom tyckes atmosferen
såväl omkring denna som omkring Pallas sträcka sig mer än
100 geografiska mil öfver deras ytor, och de synas då
omhöljde af en tjock slöja, som gör sjelfva sferen osynlig;
hvar-emot de på andra tider visa sig små och skarpt begränsade,
samt lysa med det klaraste fixstjerneljus. Liknande
företeelser visa sig också med /uno, ehuru svagare, men icke med
Vesta. Sannolikt föregå på dessa planeters ytor häfliga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
