Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmska Byggnader. Text af J. G. Carlén. (Med lithogr. och träsnitt) - XV. National-museum - XVI. Riks-arkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett — såsom det tycks — oundvikligt behof har
alltså framkallat denna byggnad. Men under loppet af dess
uppförande har anslags-summan redan blifvit så betydligt
medtagen att man troligen kommer alt äska dess
fördubblande.. . Kanske ej ens delta förslår! Det blir elt dyrt
tempel som en fattig nation reser åt sina rika minnen.
J. G. C.
XVI MUhs-ftrkiret.
»Ett märkligt bevis på fordna tidens okunnighet»,
yttrade en gång en spefågel, »är alt uppbyggaren af Stockholms
slott lade denna stora och vigtiga byggnad på en hård och
omedgörlig klippgrund, då han icke långt derifrån hade
tillgång på mjuka kärr och dyfulla moraser.»
Så okunniga voro ej de män, som uppbyggde
Skeppsbron: de lade sina hus i mjuka gyttjan, och derföre lyser
också himmelens dager nu in genom de ijocka murarne, nota
bene, såvida man ej — hvad dock ofla sker — utestänger
den med murbruk.
Nej ... det är ej gycklets pilar man bör ulkasta mot
dylika företag: de återstudsa mot sin egen lilenhet. Der
konsten besegrat en i ytlersta grad molslräfvig natur, der
bör man skänka sin höga aktning åt hvad menskliga
kraften, menskliga snillet förmått uträlla. Hvilket utseende skulle
väl Sveriges hufvudslad i dag förete, om endast de ställen
blifvit bebyggda, som ega en landfast och säker grund? At-
lysningar, som riks-antiqvarien Hildebrand meddelat samma
utskott. Siffer-uppgifterna datera sig således från 1845.
Samlingarnes antal har sedan dess stigit betydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
