Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fregatten Eugenies Jordomsegling åren 1851—53, af N. J. Andersson. (Med träsnitt och en karta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rit, borde nemligen icke äfventyras genom någon
inblandning i landets politiska förvecklingar.
Flores gick att landstiga, blifva slagen och nödgas
såsom flykting ytterligare rymma det land han ville
inkräkta. Vi fortsatte vår färd till Panama.
Dit kommo vi ock den 17 April. Staden är numera
obetydlig, ser förfallen ut och äger intet intressant att
uppvisa. Bedan är här den stora stråkvägen öfver till Califor—
nien, och vi sågo dagligen laddningar af fordna eller blif—
vande guldgräfvare, som ströko härigenom. Men när jern—
vägen från Chagres vid Mexicanska viken blir färdig (och
den är väl (let i det närmaste vid det här laget), skall
kommunikationen betydligen underlättas, folkströmmen tilltaga
oberäkneligt, och Panama höja sig ur sitt lägervall,
särdeles om ångbåtslinier på Nya Holland och kanske China här
komma att möta dem från Europa och Amerika till det
all-bekanta näset.
I Panamaviken ligger en liten grupp af öar, Perlöarne
kallade. Dit afgingo vi den 21 April, och qvarlågo der att
taga in vatten och låta manskapet tvätta. Något yppigare
och mera storartadt är deras skogar och klippor kan man
knappast tänka sig. Det är den tropiska prakten i all- sin
fullhet.
För tredje gången passerade vi aequatorn och ankrade
efter 11 dagars segling den 17 April vid Galapagos
(sköld-padds) öarne, belägne omedelbart söder om linien. Dessa
utgöras af 5 större (hvilka vi alla besökte) och ett tiotal
mindre öar; de äro alldeles obebodda, men höra till
jordens intressantaste trakter, såsom hafvande en flora och
fauna, hvars alster till liufvudsaklig del äro för dem
egendomliga och knappast annorstädes igenfinnas. De
äro alla vulkaniska; på många af dem (Chatäm- och
Ja-mes-öarne) finner man lavan ligga liksom nyss stelnad i
milslånga fält, mörk och dyster att skåda, skarp och oan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
