Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fregatten Eugenies Jordomsegling åren 1851—53, af N. J. Andersson. (Med träsnitt och en karta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att omnämna. Till den öfvcrtygelsen slutar sig dock all
vår kännedom om detta land, att det ar stort och i mänga
hänseenden beundransvärdt, och icke minst för det att,
sedan det många århundraden tillbaka nått en grad af
intel-lectuel utveckling, till hvilken Europa då ännu icke hunnit,
det sedan dess qvarblifvit på samma ståndpunkt, stelnadt i
sina former, tills allt inre lif synes hafva rymt från den stora
statskroppen. Nu pågår här en af dessa revolutioner, som,
lika åskknallar, rensa den politiska himmeln. Att den
tar-tariska dynastien, som nu i 500 år med slapphet innehaft
väldet, måste falla, synes sannolikt. Hvad skall då blifva
Kinas utseende? hvilka dess förhållanden till den öfriga
verlden?
Om Canton och Hongkong kan jag vara kort; de äro
oss genom skildringar nära nog lika bekanta som London
och Paris. Den förra är en äkta kinesisk stad, utbredd
längs flodstranden, med några få långa, smala gator, livars
hus äro låga och ej utåt ega några fönster. Här rör sig
en befolkning af ett par millioner, och på floden utanför
lefver och dör en massa af mer än 600,000 menniskor! —
Den sednare är en särdeles nätt belägen helt och hållet
engelsk stad med sina prydliga hus och rena gator,
praktfulla trädgårdar och stålliga etablissemanger för trupperna.
I båda städerna hvimla alla nationer om hvarandra, och
man ser vid hvart steg man tar en profkarta rullas upp
för åskådaren af skiftningarne inom jordens folk.
På tvenne dagar seglade vi tvert öfver Kinesiska sjön
till Luzons och Filippinernas hufvudslad Manila. Da
Spanio-rerna förlorat alla sina sköna besittningar i Amerika, der
lystnaden efter guld förledde dem att tyranniskt förtrycka
de arma innevånarne, hafva de ännu och skola troligen allt
framgent behålla dessa herrliga öar, der de föra ett mildt
och klokt regemente, som går ut på att försmälta
tagalerna-(infödingarne) med Spaniorerna sjclfva. Manila utgöres af 2:ne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
