Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det bedjande barnet, af Wilhelmina. (Med lithografi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det betande Barnet*
ågSär mig, Du, Allgode Gud!
fflj Till all lyda Dina bud;
^/// y«g, när jag hädan gåt’,
Rum bland Dina eng lar får!
Så ber, uppå sin bädd, en liten flicka,
I barnslig enfald, oskuldsfull och from.
Små englahufvuden på henne blicka
Från ljusets friduppfyllda helgedom; ’
Och hvarje utaf dem så fridfullt ler
Mot lilla systern, som från jorden ber.
Nyss kysst och nu bevakad af sin mamma,
Spm, stilla lyssnande, i dörren står,
Som henne lärt att barnabönen stamma,
Fast hon dess djupa mening ej förstår,
Den lilla hopknäppt sina händer små,
Och orden ljuft från späda läppar gå.
Du, täcka bedjerska, du hvita dufva,
Så ren som daggens glindrande kristall!
Hos dig ej några mörka tankar rufva:
. Du anar ej ditt slägtes djupa fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
