Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kortleken. Berättelse af R....n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hela lians gestalt förrådde ånnu helsa och kraft. I
hans ansigte upptäcktes blott få skrynklor, och det gladaste
lynne uttalade sig så vål ifrån hans klara blå öga, som ifrån
hvarje rörelse af hans läppar. Han var en af dessa
lyckliga menniskor, hvilkas vinter, fastån kall och kulen, dock
alltid är glad och vänlig. Utom honom bestod
familjen af tre personer, nemligen af hans ende son, en man,
nära fyratio år, hvars noggrannaste beskrifning jag leinnar,
då jag säger, att hans far i sin ungdom måste liknat
honom, — af den yngre mannens hustru och deras son, en
tio års gosse, men till utseendet på intet sätt lik sin far
och farfar. I stället för fadrens glada, blå öga, hade han
modrens svarta, melankoliska; hans kinder voro icke
fylliga, mera bleka än rosiga, och hans silkeslena hår var
långt och svart. En kort beskrifning af modren skall
säkert för henne väcka intresse.
Jag blef af den yngre mannen emottagen och framförd
till huset, hjertligt helsad, välkomnad af den der sittande
gamle och stod just färdig inträda med den icke
obetydliga sjelfviskhet, som tillhör min ålder, då min, jag
tillstår det, egenkärlek, blef plötsligt dämpad, vid
anblicken af ett elegant klädt fruntimmer. Hon satt vid spiseln,
och var så olik allt hvad jag på detta ställe väntat hos en
husmor, att jag nästan inför henne fann mig förlägen. I
stället för att fmna en godmodig, rödkindad, enkel
landt-qvinna vid sin spinnrock, eller stickande strumpor, stod
framför mig en dame af ädelt yttre och förnäm hållning.
Hennes dunkla färgskiftning och det svarta, eldiga ögat
antydde österländsk härkomst Hennes skönhet, ty
ovanligt skön var hon, bestod icke i hennes drags
regelbundenhet, utan i det genomträngande, eldiga, svarta ögat,
och i den liflighet, som lekte omkring den så förunderligt
skönt bildade munnen. I dessa läppar syntes liksom ligga
en förtrollning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
