Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N. J. O. Blommér. Skizz af Aug. Sohlman. (Med lithografi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammans en liten snmma penningar, så att han våren 1839
kunde resa upp till Stockholm och inskrifva sig såsom ele?
vid akademien för de fria konsterna, vid hvilket tillfälle han
efter sin hembygd antog namnet Blommér, som han
sedermera gjort aktadt och frejdadt. Vid akademien förvärfvade
han sig snart aktning och välvilja hos lärare och
med-lärjungar genom de rika anlag och den skicklighet han
röjde, samt genom sitt allvarliga och flärdfria väsende, sin
utomordentliga flit och sin enthusiastiska kärlek för konsten.
Denna kärlek drog helt och hållet hans hog från gröfre
nöjen och tidsödande förströelser, så att han icke blott
kunde vara den flitigaste deltagare i de akademiska
öfnin-garne, utan på samma gång genom porträttmålning förtjena
hvad han behöfde för att fylla sina små behof samt tillika
egna en god del af sin tid åt litterära studier, dem han
med mycken ifver bedref, då han egde en slark
vettgirig-het och tillika klart insåg, att hans konstnärssträfvande
utan humanistiska insigter skulle sakna en grund att bygga
på och aldrig kunna nå en högre utveckling. År 1845
försökte sig Blommér i en historiemålning öfver det af
akademien för året uppställda prisämnet ”Moses, som beskyd-»
dar Raguels döttrar,” för hvilken akademien tilldelade
honom en prismedalj. Sedan han äfven målat öfver det
följande årets prisämne och fått det kungliga priset,
er-höU han vid inträffande ledighet ett af akademiens
resestipendier och anträdde i Augusti 1847 sin resa till
utlandet. • I Paris uppehöll han sig till 1850, och härifrån
hemsände han flera af dessa nordiska historiemålningar,
som tillvunno honom -aktning och beundran af konstens
härvarande idkare och vänner, och gjorde hans namn och
konstnärskap kändt och värderadt af hela den bildade
allmänheten. De trenne sista åren af sin lefnad uppehöll han
sig i Rom, hvarifrån han äfven såsom vittnesbörd om sina
flitiga studier och sin konstnärliga utveckling efterhand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
