Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholmska Byggnader. (Med 3:ne träsnitt) - XVII. Stockholms Observatorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru Stockholmsbo, allsicke visste af Dalkarlarnes
uppresning och dess dämpande, under strid och skott på
Stockholms gator, förr än alltsammans var förbi. Sedan Baron
Hårleman gifvit ritning till byggnaden, och konungen
tillåtit Akademien att begagna de byggnadsämnen, som vid det
nya slottets uppförande kunde umbäras, öfverlät Stockholms
magistrat åt Vetenskaps-Akademien en tomt på höjden af
den sandås, hvilken, efter Johan Brunkes afrättning, erhållit
namnet Brunkeberg. Ibland dem, som befordrat denna
byggnad, böra vi ej heller glömma direktören Glas Grill,
hvilken, genom penningeförskott till utgifternas bestridande,
förvärfvat sig Akademiens tacksamhet, hvarföre denna ock
lät öfver honom slå en medalj, som på frånsidan
föreställer det Argonautiska skeppet upphöjdt till himmelen, med
öfverskrift: Apud memores stat gratia facti (hos de
minnesgode lefver erkänslan för välgerningen).
Grunden till observatorium la des den 26 Maj 4748.
Den medalj, som i anledning deraf blef slagen och nedlagd
under grundstenen, bär följande inskrift.: Adolpho Frederico’
regni Sveciae principe haereditario Academise Scientiarum
protectore speculse astronomise regise primus lapis positus
MDCCXLVIII d. 26 Maj. (Då Adolph Fredrik var Sveriges
kronprins och Vetenskaps-Academiens beskyddare, lades
första stenen till Observatorium, 4748 den 26 Maj.)
Byggnaden fullbordades på 5 år och invigningen skedde i
konungens och drottningens närvaro den 20 Sepl. 4753.
Etthundrade år hafva således förflutit, sedan hufvudstaden
erhöll sitt eget astronomiska observatorium: hvilka upptäckter
har icke vetenskapen under denna tid gjort, och huru djupt
har icke astronomien inträngt i de evigt orubbliga lagar,
efter hvilka verldskropparne uppträda och försvinna!
Såsom ett enda exempel på vetenskapens framsteg vilja vi
blott anföra, alt dåvarande astronomer räknade endast 5
planeter, hvaremot deras antal nu uppgår till 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
