Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Berzelius, prisbelönt skaldestycke af C. C. Strandberg (med vignett)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sta, ur Riddarholmens grafvar väckte,
Vakteldar lika för hvar tid, som gryr.
Som Memnonsstoder, till ett veknadt slägte
De tala: ”allt förutom Aran flyr:
Hon står som skildtvakt q var ibland ruiner;
Gustaver räddar hon och Caroliner.”
Gif akt! Han öppnas åter, hjelteringen —
Hvem står i bronsen upp på grönklädd grund?
J högtidsklädda skaror! offer bringen,
Som tempelsvenner, till hans altarrund.
Det faller, täckelset. I blomstergården
J af den store skåden minnesvården.
Med lagern krönt, en konung utan like,
På svärdet ej, på snillets blixt han käns,
Sjelfherrskaren i Vettenskapens rike, —
Det riket, blommande förutan gräns,
Från österns guldport längs till vesterns kammar,
Från hafvets djup dit stjernehvalfvet flammar.
Ack! många throner stå i häfden inne,
Eröfrade med lyra eller svärd:
Mer hög än hans vi dock en thron ej finne
I maktens salar eller tankens verld.
Må vi att vörda våra store lära!
En framtid blommar på en forntids ära.
En annan tid ock honom bar. Den tiden
1 häfden lefver, evigt solbeglänst,
Med sångens krans kring Pallas-pannan vriden,
Med scgerkronan räckt åt hvar förtjenst.
Som diktens guldår vi de dagar prise,
Då nordens skalder voro nordens vise.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
