Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Berzelius, prisbelönt skaldestycke af C. C. Strandberg (med vignett)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej sågs haus blick vid diktens skimmer stauna,
Det perlskum, frusande på lifvets ström.
Det högsta sköna är det högsta sanna
Och drömmen, rosenfärgad, är dock dröm.
På Sanningen låt ljusets strålar falla
Och Skönheten står lefvande för alla.
Hur hvarje skatt, han finner, strålbegjutes!
Hur den tar form och af hvart öga möts!
Som gyllne skalet kring orangen slutes,
Så smidigt ordet kring sin kärna slöts,
Och tanken, mejslad, fram i dagen buren,
Stod som en grekisk bild, af marmor skuren.
Så Skönheten han visste uppenbara,
Och Svensk var drägten ock på Sveas strand.
Dalins och Kellgrens språk, det silfverklara,
Eröfrade med honom nya land,
Och forskningen, i Romarbojor fången,
Blef fri och talte samma språk som sången.
Hvem offrade som han sitt rika snille,
Sin mödas frukter åt sin fosterbygd?
Hvad störst han tänkte, hvad han ädlast ville
Uppspirade som blommor i dess skygd.
Hur enkel, flärdlös stod han i dess dalar!
Men verlden lyssnar, när den gömda talar.
Och dalens skuggor plötsligt sönderbrista
Och Ryktet tar den blyge i sin famn.
Snabbt, som från stapeln en elektrisk gnista,
Från Mälarns strand kring jorden flög hans namn.
Det flög till södern, flög till österns länder,
Der morgonrodnaden sin fackla tänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
