Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af J. M. Crusenstolpe - Johan August Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öcknarnes glödande hetta, än i träskländernas täta dimmor,
än i högländernas isande kyla, satte honom i stånd, att med
dyrbara samlingar af naturalier från både djur-, växt- och
stenriket rikta fäderneslandet, dit de hemfördes och inköptes
af staten.
Hans egna tillgångar och det jemförelsevis ringa bidrag
han åtnjöt för sina vidsträckta resor i en aflägsen verldsdel,
hvilka, för att, som Wahlberg, intränga uti det inre
afSyd-Afrika, fordrade att äga egna vagnar med ett anspann af
1 2 par oxar, — dessa medel skulle blifvit otillräckliga, om
han ej genom jagt af elefanter, hvaruti han genom
skicklighet och djerfhet intagit första rangen bland alla hittills
kända jägare, och fångst af elfenben, lyckats att sjelf
för-värfva det kapital han behöfde.
Mot slutet af sommaren 1845 återsåg Sverige denne
sin utmärkte son. I sitt yttre enkel, anspråkslös, flärdfri,
kunde den som ej närmare kände honom svårligen ana
Wahlbergs rikt begåfvade natur, helst han i sitt väsende var
sagtmodig, föga meddelsam och fåordig. På en gång
vetenskapsman och mångslöjdig, var han hemmastadd både i de
klassiska språken och talade med färdighet flera lefvande,
under det han kunde sköta tälgknifven, hyfveln, filen oeh
hammaren.
Efter åtta års vistande i fäderneslandet, anträdde
Wahlberg en ny resa till Afrika i Oktober 1853. Denna blef,
till allmän och enskild sorg, den sista. 400 elefanter hade
af hans hand fått sin bane, och bland dem 36 under hans
ströftåg i det inre af Afrika 1854—1855; — den 37:de
hämnades sitt slägte*och bragte den 6 mars 1856
»elefantmördaren» Wahlberg om lifvet.
Ty »Wahlberg Le Tueur d’Eléphans» kallas han i en
smickrande, men sanningsenlig, nekrolog uti Juli-häftet för
1857 af lieuue des Deux Mondes, hvilket lefnadsutkast
börjas med dessa ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
