Svea folkkalender / 1858 / 191 (1844) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Fru Sandblads, född Lothigius, bår, af Talis Qvalis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och bäst som blicken sväfvar kring, förveten, Sa halkar barnet ned oförberedt; Så halkar lifvet in i evigheten Oemotståndligt — tvärt — oförutsedt. Och återstoden som vi sedan finne Ar minnet af hvad godt som här blef gjordt; Och är det så, så vet jag att ditt minne Ej undantränges af ett nytt så fort. Jag minns ditt sinnelag, det var en dufva I saktmod, det var vänligt, det var fromt; Jag minns ditt hjerta, det var som en grufva I rikedom, och aldrig stod det tomt. lag minns ditt löje, strålande och rikligt, Liksom ett solsken på en molnfri dag; Jag minns din pannas lugu, det var osvikligt, Jag minns ditt väsens oskuld och behag. Och dessa ögon, dessa underbara, Jag vet jag kunnat se mig blind på dem! På man och barn de lyste, lyste klara, Två speglar blott — som rymde alla fem. Jag kan ej måla, äfven om man unde Mig, liksom Raphael, en himmelsfärd; Jag vill ej trösta, äfven om jag kunde, Ty du var huld, och du är tårar värd. Att klaga var ej heller sångens mening, Att öfver stjernorna du har din gång; Men minnet har, med hoppet i förening, Sökt sig ett uttryck. Och hvad är min sång? En handfull grönt ifrån förgångna vårar, Ett par tre strån, att få en dödskrans af; Här lägger jag den, bland så många tårar, Att vissna bort med gräset på din graf.

Talis Qvalis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>