- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1859 /
61

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starke Per. Bysägen från Upland, antecknad af Nepomuk (med 3:ne illustrationer af W. Wallander)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag tror du vill icke gå längre!» sade Per, steg ur
och gick fram till Brunte och smekte hans hufvud. Brunte
såg på honom med en bedjande blick.

»Ja, ja, du har rätt, Brunte, jag har lagt för tungt lass
på dig. Men det ska vi hjelpa straxt.»

Derpå spände han ur Brunte, och band honom efter
kärran, tog sjelf i skalmarna och drog in sin säd till
Up-sala torg.

Pojkarna på gatan, gjorde spe af honom, och flera
personer stadnade och logo åt honom, men han gick fram med
orubblig hållning, säker på att han handlade rätt och godt.

På hemvägen‘fick Brunte väl draga kärran, men i
lätt-ning, ty Per gick sjelf bredvid, litet »däfven» af några
kannor Upsalaöl.

Grannen i byn, rusthållaren Per Persson, hade i sin
tjenst två syskon, hans systerbarn, drängen Håkan och pigan
Sigrid; deras far hade måst sälja sitt hemman, de hade
ingenting, men voro unga och raska.

I en by händer ofta att de olika hushållen hjelpa
hvarandra, serdeles vid bergningstiden, för öfrigt träffas byfolket
litet emellanåt på samma stigar och gärden, och byta blick
och helsning.

Håkan hade slutligen fäst sitt tycke vid Pers syster
Lena, och Per såg gerna på Sigrid.

Håkan och Lena blefvo snart ense-, det kunde hvar oclr
en märka, ty när någon ledig stund var, stod Håkan och
hängde vid L&nas väfstol, eller halp henne med att vattna
korna, eller dylikt, och Lena såg alltid så nyter ut, när hon
mötte Håkan.

Men huru det var mellan Per och Sigrid kunde ingen
veta; visst ljusnade de begge, när de möttes, men Per talte
aldrig ospord med qvinnfolk, för hvilka han syntes skygg,
och Sigrid var alltför tystlåten och blyg att spörja honom
om något.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:14:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1859/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free