Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starke Per. Bysägen från Upland, antecknad af Nepomuk (med 3:ne illustrationer af W. Wallander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vi äro för få att försvara oss,» sade jag, »vi måste
gifva oss fångna.» De öfriga iostämde med mig.
»Nej!» svarade Per »jag gifver mig aldrig.»
»Det tjenar till ingenting att offra lifvet här!»
»Jo!» mente Per, »vi skola sätta skräck i dem, så att
de skola tänka: när några få äro så. dugtiga, så är det bäst
att akta sig för hela hären.»
»Tänk på Sigrid och Lena!» sade jag.
»Vi skola slåss för dem; om vi falla, så råka vi dem i mitt
hemman i himmelen, der är det icke trångt, der få vi alla rum!»
I detsamma anföllo ryssarna häftigt. Vi sköto bort
våra skott, och kastade våra gevär på marken. Per rusade
ensam fram mot ryssarna, och slogs omkring sig med sin
gevärskolf, lugn, som om han tröskat säd.
En hop af fiender trängde sig kring honom. Högt
öfver dem syntes hans hufvud oah kolfven, som han svängde
som en slaga.
Han tröskade flinkt på
ryssarna, att de stupade som
hundar kring en björn.
De vågade icke skjuta på
honom, för att icke skada
hvarandra, utan nyttjade blott
huggvapen.
Andtligen upphörde kolfven
att slå, Pers hufvud sjönk i
en hög af skränande fiender.
Efter en stund upplöstes
skocken; så många som lefde,
skyndade undan ur
blodströmmen.
Men en stor hög låg qvar
på marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
