Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urtima Riksdag. Poem af Th. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dockor spräng i skärens fjäll,
1 hvar vik ett skeppsvarf ställ,
Rothugg våra friska ekar!
Dessa hägn för våra lekar
Skola sen i stridens fara
Våra fasta skyddvärn vara.
Friheten! är den ej värd
Att vi smida nya svärd,
Att vi bygga några Drakar? —
Våldet går alltjemt och vakar. —
Landets Målsmän! öppnen pungen!
Det vill Folket, det vill Kungen.
Svaren ej: «Vi ha ej råd;» —
Tidens flärd och öfverdåd
Jäfva denna gamla saga.
Ingen, som är fri, får klaga! —
Dyrast, hur vår nöd än stegras,
Ar och blir dock att — besegras.
Tiden väntar ej på oss!
Den, som nu behöfver slåss,
Måste med högtrycksmaschiuer
Ge sig ut, när stormen hviner:
Snabbt man nutids fart får följa,
Att ej dränkas i dess bölja.
Lita ej i fredligt bo
Mer på femtiårig ro;
Den är slut förr’n du det tänker;
Men det svärd, som styrka skänker
Kär man går till oväns möte,
Smides bäst i fredens Bköte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
