- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1859 /
117

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus och Carlsten, af Ax. Em. Holmberg (med 2:ne illustr.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

makare kunde sitta i mynningen och såla skor. Pjesen
hette Skjegge, och qvads derom, att

• När Skjegge kommer att gnägga

Så rista både murar och väggar»;

men när Skjegge skulle transporteras öfver den tillfrusna
elfven vid Gamla Lödöse, brast isen, och den
fruktansvärde Skjegge hvilar nu helt tyst och stilla på bottnen af
Götha-elf. Ar 1 566 tycktes saken taga en allvarsammare
vändning. Den 23—25 Mars hade Svenskarne inkastat i
fästningen ej mindre än 2820 kulor, med den verkan att
bröstvärnen nedstörtat och brèche blifvit öppnad uti ett af
tornen, det s. k. Rödatorn, som sannolikt haft sin plats
öfver porten. Påföljande dag anbefalldes stormning och vid
solens uppgång började det blodiga arbetet. Efter att tre
gånger hafva blifvit tillbakaslagna, fattade Svenskarne vid
fjerde anfallet fast fot på Rödatorn, å hvars sidor de, enligt
ett ögonvittnes uttryck, hängde som kattor på murarne.
Danska fanan var redan struken och den Svenska uppsatt,
då med en fruktansvärd knall tornet sprang i luften med
alla sina gäster, hvilkas victoriarop under den luftiga färden
förbyttes uti hädelser, enär de, enligt sagda ögonvittnes
intyg, skriade: »att de tackat Gud förbittida». Boluis var
emedlertid räddadt och alla vidare försök till dess eröfring
misslyckades. En hjeltemodig man af besättningen — en
man, hvars namn efterverlden beklagligen icke känner —
hade erbjudit sig hos Slottsherren, Jens Ulfstand, att i det
afgörande. ögonblicket sätta eld på krut-källaren, mot
slottsherrens löfte att draga försorg om hans hustru och barn.
Slaget hade varit afgörande och Bohus hade under den
återstående fejden intet att frukta, äfven fastän belägringen
fortsattes.

Befästningarne af Bohus fortsattes åren 1595 och 1605,
och omintetgjorde de planer på slottets eröfring, som man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:14:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1859/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free