Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus och Carlsten, af Ax. Em. Holmberg (med 2:ne illustr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såkallade höga redouten eller Donjonen med sitt runda
bombfria torn, å hvars spets en Lentille-fyr är anbragt, utgör
visserligen ännu borgens hufvudparti;, men en mängd nya
verk, jemte förändring af.de förutvarande, hafva gjort
densamma nära oigenkänlig för den som ej besökt stället på en
20 års tid. Här bifogade planch visar fästningen med dess
utanverk, sådan den presenterar sig åt hamnen, eller rättare
sagdt åt Klöfverön. En detaljerad beskrifning af dess-olika
partier vore föga på sin plats härstädes. Vi åtnöja oss
der-före att nämna, att-fästningens glaciser gå ända till staden,
och att emellan dem leder en enda väg, den så kallade
»betäckta vägen» till borgporten, belägen i ofvannämnda
höga redout. Denna väg måste för en fiende vara den
ginaste till evigheten, om honom lyster beträda densamma.
Den bestrykes nemligen, utom till en del af de allmänna
linierna, särskildt af gevärseld ifrån krenelerade
betäcknings-murar, samt af styckeeld ifrån ett par såkallade Capounierer
Skulle denna dock kunna tystas, måste en framträngande
fiende öfverraskas af de utanför sjelfva porten uppförda
försvarsverk, och äfven, om dessa’ tagas, skulle äfven det
djerfvaste mod gifva tappt vid anblicken af den väldiga
vattengraf, som på sjelfva klippans spets breder sig ut
framför fästningens enda port. Denna graf, som märkligt nog!
aldrig tryter vatten, är från början grefve Erik Dahlbergs
tanke, men har först i sednare tider erhållit de betydliga
dimensioner, den nu har att uppvisa.
Invändigt har fästningen ett utseende, som är allt utom
inbjudande. Man ser att allt här är anlagdt på döcf och
förstörelse. Till otrefnaden bidraga ock fånglogeraenten med
sina fånggårdar. Dessa stå likväl nu öde, sedan fångarne
för några år sedan, då Sverige var på väg att invecklas i
det Eysk-Turkiska kriget, försigtigtvis transporterades till
en af de öfvergifna skansarne vid Götheborg, der de väl
sannolikt ock komma att förblifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
