Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af J. M. Crusenstolpe - Anders Peter Sandströmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelf arbetade han rastlöst som finansminister och
uppmuntrade i sitt departement med förtroende och välvilja dem,
hos hvilka han spårade förmåga och nit. Men icke nöjd
med endast sin rättmätiga diktatur inom departementet,
sökte han utsträcka den äfven till konseljen. Dess öfrige
medlemmar böjde sig mer och mindre beredvilligt under
hans inflytande; ty det är öfverlägsenhetens prerogatif att
uteslutande sätta sig deraf i besittning, äfven då andra
finnas lika berättigade att dela det med densamma.
Slutligen blefvo dock hans anspråk att förestafva regeringens
beslut i alla frågor af vigt, i alla som intresserade honom,
besvärliga för konungen sjelf, som under hela sin lefnad
rönt beroendets obehag och framför allt var skygg att synas
bära’ ett nytt ok.
När regeringen vid den nästföljande riksdagen (1850—
1851) icke blott lät sitt, af statsrådet Sandströmer
hufvud-sakligen utarbetade, represensationsförslag, falla utan
motstånd, men till och med genom sina anhängare öppet bidrog
till dess fall, och då hans beskattningsförslag hvarken fick
påräknadt understöd från samma håll’ eller framgång hos
Ständerna, .insåg herr Sandströmer hvad klockan var slagen
och kände grunden för sin ’politiska ställning slipprig. Med
tillämpning af satsen: att bygga en brygga af guld åt en
flyende fiende, erböds honom det indrägtiga Skaraborgs län
i utbyte mot taburetten, och han fann både rådligast och
fördelaktigt, att lemna statens styrelse, fön att i stället
öfvertaga länets.
Hans förtjenstfulla verksamhet der har i flera afseenden
varit för detsamma och diss innevånare nyttig, men tycktes
hos dem alstra mera aktning och fruktan än förtroende och
tillgifvenhet. Länets Hushållssäliskap uppdrog honom icke
ens utmärkelsen att vara dess ordfprande. Törhända ansåg man
hans hushållssätt med landshöfdingeboställets skog icke väl
stå tillsammans med betydelsen af ett sådant ordförandeskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
