Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af J. M. Crusenstolpe - Carl Johan Wahlbom (m. lithogr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge på sina teckningar och aquareller, som funno
begärliga afnämare i sjelfva det på konstidkare och konstalster
så rika Paris — ja, han undfick till och med både
smickrande och inbringande beställningar, t. ex. af bokhandelsfirman
Orr i London och Paris, att utföra illustrationer till ett större
praktverk öfver 30-åriga krigets historia, hvartill han
fullbordade åtskilliga mästerliga plancher, ehuru arbetets
utgif-ning, i anseende till Orrska firmans inträffade fallissement,
icke kom till stånd. ,
De Fria Konsternas Akademi väcktes omsider ur sitt
slummer af de oljefärgstaflor Wahlbom tid efter annan
hemsände, hvilka gjorde stort uppseende och vunno motsvarande
bifall. Hon tilldelade honom nu ett stipendium på fem år.
Dermed utrustad begaf han sig till Rom, medelpunkten för
allt hvad skön konst heter. _ Här studerade han sin konst med
ifver, skötte penseln med stigande talang och hemsände till
fäderneslandet flera historiska målningar, bland andra: Erik
Stenbock och Malin,Sture samt Gustaf II Adolph i slaget
vid Stuhm.
Från Rom återvände Wahlbom till Paris samt derifrån
till Stockholm, och här utförde han sin ypperliga tafla —
en bivuak under 30-åriga kriget — som i flera af Europas
hufvudstäder vunnit det högsta bifall. Men också var hans
konstnärsskap vida skildt från. charlataneriet att inom vissa
och några få timmar frambringa ett konstverk, som räknar
på en framtid af sekler. Hans sista tafla, inköpt för statens
räkning, var Gustaf Adolphs död i slaget vid Liitzen,
hvil-ken tafla utgör en af de största prydnader i Stockholms
Muséum.
Väl icke 4 manéj, men i skicklighet att måla
bataljstycken förefanns. en viss likhet mellan Wahlbom och Lemche,
och då den sednare vanligen anbragte en utmärkt vacker
häst som hufvudfigur på dessa sina taflor, var det just som
hästmålare Wahlbom vunnit verldsryckte och bland Svenskar
är oupphunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
