Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af M. J. Crusenstolpe - Wilhelm August Detlof von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mythen; men icke lagern bestänkt med tårar och blod,
utan snillets, som icke blott tjusar, men gläder.
Krigaryrkets tvång stod för öfrigt ej väl tillsammans med hans
frihetsandande natur; och militärlifvets stela former
behagade honom lika litet, som lydnaden åt förmanskap,
hvilka han i själsförmögenheter och bildning kände sig
vida öfverlägsen. Men under det han med otålighet, som
ofta gaf sig luft i förlöjligande skildringar, bar
krigstuktens prålande fjettrar, slöt han sig varmt och troget
till kamrater, och de knöto med honom vänskapsband,
dem endast döden förmått upplösa. Tolf år delade han
sin verksamhet mellan tjensten och litteraturen; men med
bepröfvade krafter att kunna som författare njuta
oberoendet, vände han, vid blott 33 års ålder och med endast
löjtnantsgrad, en gång för alla ryggen åt tjenstebanan och
utbytte svärdet mot pennan. Han behandlade henne med
yttersta lätthet, snabb i tankar, och med en ovanligt
vacker handstil. Hvad han med pennan alstrat har ingått
som beståndsdel i Sveriges litteratur-historia.
Wilhelm von Braun förde ett, stundom ända till
dysterhet, ensligt lif, ej sällan öfverfyldt af stormande
förströelser. De mäktade likväl aldrig fylla tomheten i hans
trogna bröst efter en ungdomskärlek, hvars föremål i
knoppningen af sin vår vissnat i en graf. Detta minne,
outplånligt lefvande i hans fantasi, försänkte honom i
svårmod, som mer än en gång följde glädjens yra tätt i
spåren. Af förströelser öfvermätt och trött vid bullret af
efterhängsna muntra lag, i hvilka han dyrkades som
själen, jagade honom en inre oro från ort till ort och
ingenstädes fann han stadig trefnad. Det varaktiga
lugnet väntade honom först på andra sidan grafven, och
denna öppnades oförmodadt för den 47:årige skalden den
13 sistlidne September. —ns—
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
