Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eugenia Bernhardina Desideria. Lefnadsteckning af M. J. Crusenstolpe (med lithogr. porträtt af Drottning Desideria)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återstår blott en, öch på den sitter fru Bernadotte.
Säl-samma öde!” *).
När utsigten att en gång få uppstiga på den svenska
några få år derefter öppnades för hennes gemål, råkade
Desideria mellan tvänne eldar: åtrån att få smycka sitt
änne med ett kungligt diadem, å ena sidan, och
föreställningen om ett nordiskt luftstreck samt farhågan att i
Stockholm ej finna samma öfverflöd af omvexling på
förströelser, som i Paris, å den andra. Hon gjorde till och
med inkast mot antagandet af den erbudna thronföljden;
men sedan hennes gemål icke desto mindre, från prins
knappt mer än till namnet öfver ett i äldre geografien ej
ens upptaget furstendöme, blifvit upphöjd till kronprins
af Sverige och dit afrest, öfverförde Desideria några
månader derefter deras son till det nya fädernesland, som
åt dem öppnade sin famn.
När hon första gången satte sin vackra fot på svensk
jord, der allt och alla voro henne okända, föreställde hon
sig, att man här skulle falla i beundrande förvåning öfver
den minsta småsak från Paris, och att hennes uppgift vore,
att stifta lagar i modemas verld och vid ett dittills halft
barbariskt hof. Detta irriga föreställningssätt underblåste
fru de la Flotte, ett sällskapsfruntimmer och förtrogen,
som från Frankrike åtföljt kronprinsessan. I stället att
lämpa sig efter den etikett och de lefnadsordningar hon
fann före sig vid svenska hofvet, der traditionerna från
Lovisa Ulrica och Gustaf Hl ännu fortlefde, ville
Desideria gifva ton åt förändrade seder och bruk, under det
fru de la Flotte öppet hånade alla föremål, som i
Stockholm mötte hennes blickar. Kronprinsessans anspråk och
manér misshagade i hög grad den gamla drottningen och
*) Mémoires sur VImpératrice Josephine, ses Comtemporains, la Cour
de Nav«n’e et de la Malmaison (Bruxelles 1828).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
